Jag har inte särskilt många vänner, läs den här bloggen så förstår du varför. Jag är en sådan där jobbig "människa" som hela tiden analyserar och vänder på allting, såväl tankar som handlingar. Fast ibland blir jag så trött på mig själv och en sommar för cirka 5 år sedan var jag inne i en sådan period. Trött på mig själv, trött på präktigheten, det var då Lasse dök upp i mitt liv, en kille så långt ifrån att vara "jag" som möjligt!
Lasse satt på en bänk på Södermalm, precis utanför mitt jobb. Han brukade sitta där vi lunchtid så våra blickar hade mötts tidigare, nickat till varandra hade vi gjort en längre tid!
Det var varmt och kvavt på Södermalm här i Stockholm när jag gick ut satte mig en stund för att få luft. På bänken satt redan Lasse och åt sin dagliga lunchhamburgare, eller rättare sagt sina dagliga två lunchhamburgare. Självklart så började vi prata om jobb och om livet, Lasse erkände utan omsvep att han inte hade så många kompisar, inga barn och ingen partner. Det enda vi faktiskt hade gemensamt var att vi bägge är födda 1964. Jag bjöd helt enkelt med Lasse ut till vår Sommarstuga, som ligger ett tiotals mil ifrån Stockholm. Kände att en "Lasse" var precis det som saknades för oss och vårat lilla gäng nu när vi skulle fira Midsommar.
Jag har en egen sommartradition och den kallas MelonLördag, den infördes heta sommardagar då barnen var små, de behövde vätska och ett alternativ till det ständiga Lördagsgodisätandet!
Lasse hängde på och utvecklade idén med MelonLördag, den är numera fulländad, självklart så ska man inte slänga bort melonskalen. Visst skrattade vi, både min familj och våra vänner, men roligast är nog, när man åker ned till badplatsen i stugans närhet för ett nattligt ljummet sommarbad, det går inte med ord beskriva när 2 meter Stockholmare matchvikt 140 kilo utklädd till Fröken Melonastronaut möter "lokalbefolkningen". Det skiljer inte många mil mellan Stockholm och vårat sommarställe, men jag lovar det är ännu längre mellan oss människor och hur vi tolkar det vi ser, jag lovar, jag vet! Potatis Persson pratar inte om annat sedan han mötte Lasse, inte hans Fru heller och nu börjar det gå rykten om allt "tok" som händer på vår gård "Lilla Blåsut". Änglagård är inte bara en film, det finns på riktigt, närmare än du tror! Till sommaren har jag faktiskt funderingar på att anorda en "Bloggträff" där, logdans, nattliga bad och daggvåta meloner som glänser i månskenet står på agendan! I morgon ska jag hälsa på Lasse på Södersjukhuset, han har haft för "kul" en tid nu och fått lite ont i hjärtat, människor som Lasse får ofta det, medan vi hälsokostare får mer ont i "själen"!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Melonkärna i Cyberköttet!
7 kommentarer:
Skulle vara kul men en bloggträff. Inte för att jag är så väldans kul eller vacker själv, men man kanske kan få träffa andra som är det? Men billig sprit kan jag ju alltid importera för den som intager sådan dryck. Annars får jag väl ta med Apfelsaft också? Den är ju nästan lika hälsosam har jag fått lär mig. ;-)
Läser detta sommriga inlägg och bara längtar till sommaren igen, nattliga bad, underbart! Jag och min man har lämnat huvudstaden och flyttat ut på landet, ganska långt ifrån Stockholm, då vi är två män som lever tillsammans har vi fått mycket "skit" i den byhåla där vi köpt vårat drömhus, men nu efter 4 år så har det lugnat ner sig betydligt. Håller med, Sverige är fyllt med "Änglagårdar" (för det är väl filmen du syftar på?)
Har suttit och läst länge nu i denna härligt livgivande blogg som du har, såg att någon homofob anklagade dig för att vara "bögig" i en kommentar. Killen som skrev den kommentaren har nog ingen aning om vad ordet "bögig" innebär, mer hetrosexuell blogg än det här går nog inte att hitta!
Gillar dina brandmän och föstår varför de finns där!
/Varma Sommarkramar ifrån Gustav
PS: Du vet väl att vi homosexuella män inte får lämna blod, skriv gärna ett inlägg om det. Ser att du har mail till din blogg, jag skickar mer information där.
Ja, ibland är det motsatser som behövs!
SÄRSKILT för stela stockholmare! (Ursäkta, nu generaliserar jag grovt här... Och jag menade inte just dig). :-)
Nä, men alltså, hallå där Anonyme Gustav!!! Får homosexuella män inte lämna blod?????? Vad är det för tid vi lever i? Jag måste vara totalt dum i huvudet, för jag trodde inte att den typen av diskriminering fanns kvar faktiskt. Det är bra att beklaga mänsklighetens dum- och trångsynthet. Inklusive min egen då...
Ha ha ha ha...Det handlar naturligtvis inte om diskriminering..Herregud..!
Så underbart! Var rädd om din Lasse:) Som sagt, han och andra som han behövs. Hoppas han förstår det.
Carina
HAHA JAG DÖÖR!! Tänkte nää nu var det snart hundra år sen jag var inne här (tråkigt nog) o så dör man av skratt direkt här haha såå kul att du fortsätter blogga!! Humor och godhet det är du det Peter, hoppas Lasse mår bra snart igen och att du absolut styr upp en alldeles hel knasig bloggträff!:)Är allt bra med dig o hexan? Här e dt fullt upp med jobb och sång, sjukdom o trötthet haha o snart dax för jobbjakt lr nåt igen..skulle nog behöva lite Oumberligt tips av extra pappa Peter snart! Hälsa hem o simma inte lungt i blogglandia:)
Skicka en kommentar