"Samlag på en toalett i Gamla Stan".......det blev väl en bra rubrik så här på Söndagen på Oumberligabloggen? Ja, som Ni ser (läser) så fortsätter jag i samma gamla anda, lite "gubbsnusk" enligt vissa, relationsfrågor enligt andra, helt beroende på läsarens egna sexuella referenser och premisser.....hm...moralisk värdegrund kanske man också ska skriva.
Ja, till saken Lilla Frun och Undertecknad har varit på Diskotek i Gamla Stan här i Stockholm. Det är över ett år sedan Lilla Frun kunde ta sig ut till en sådan miljö. Det är mycket som måste "klaffa" för att en utekväll för Lilla Frun ska fungera. För det första så måste vi hitta en parkering för vår Husbil, högst 25 meter ifrån dit vi ska ta oss. I onsdags var det städnatt i Gamla Stan och vi har tillstånd att parkera på P-förbud så det problemet löstes enkelt. Lite irriterande bara att alla "boende" pensionärer i Ganla Stan måste knacka på och gnälligt poängtera att camping är förbjudet. Förut svarade jag vänligt, men nu orkar jag inte med fler människor utan eget liv, så nu är jag kanske inte så trevlig. Brukar retas lite och säga att de behöver inte vara oroliga, vi ska inte stanna i mer än en vecka, sedan brukar jag fråga om de kan ta hand om min soppåse. Brukar även ibland trycka på knappen för vattentanken, släppa ut cirka 20 liter vatten (rent) så det forsar runt fötterna kring deras dammiga hundar.
"-Hoppsan nu råkade jag tömma dasstanken, brukar jag säga!"
Ja, jag vet, det låter inget trevligt av mig, men har sista tiden haft alldeles för mycket människor kring mig som "stör" i mitt liv.
Ja i vilket fall som helst så tar Lilla Frun extra Morfin för att kunna röra sig, sedan rullar vi iväg med hennes gåbord och jag som "levande stöd". Denna kväll så styrde vi kosan till Engelen, live Bluesband i pubdelen och Disco i källaren.
Lilla Frun och jag har samma dragningskraft som en koskit har för flugor i en hage, alla nyskilda dras till oss och vi blir automatiskt samtalskuratorer för denna grupp människor. Denna gång körde vi samtalsterapi med två överviktiga nagelteknologer ifrån Stockholms södra förorter. Roligast är när denna grupp kvinnor (ibland män) förfasar sig över hur folk beter sig när de är ute.
"-Usch så billigt!" Sa den ena nagelbruden när hon tittade på ett medelålderspar som grovhånglade på dansgolvet. Fast hon ändrade själv uppfattning bara en halvtimme senare, då hade även hon funnit den stora kärleken som dessutom fixerade hennes ena skinka med ett stadigt grepp och tungan i hennes öra. Själv moraliserar jag aldrig över människors amorrösa utsvävningar.....all kärlek är bra kärlek är ju min paroll.
Kvällen blev lugn, lite tjafs bara om en fåtölj, alla är inte så vänligt sinnade emot handikappade, men sådant löser jag lätt.
Det stora problemet på Engelen var när Lilla Frun skulle på holken, det finns ju ingen handikappmugg på källarplanet så Oumberlige Peter måste följa med in på "damernas", har aldrig varit något problem det heller, alla ser ju vad jag gör och någon enstaka gång så har jag blivit utsickad med orden:
"-Ut grabben, vi tar hand om din Fru!"
I vilket fall som helst så var denna Onsdagskväll ganska lugn, det var inga andra än vi inne på Damernas när jag hjälpte Lilla Frun. Fast helt plötsligt så hörs ett djäkla "fnitter", en av Nagelkvinnorna har fått napp och släpat med sig sin nya kärlek och är helt klart sugen på att "förlusta"sig lite inne på Damtoaletten....... precis brevid våran holk, som sagt, varken Lilla Frun eller jag är särskilt generade av oss, så vi "stör" inte, vi hör hur de har vissa problem med att hitta passade ställningar inne på toan. Det var bättre på min och Lilla Fruns "tid", då fanns det för det mesta ett handfat inne på toaletterna.
Helt plötsligt utbrister mannen hon har med sig in på holken:
"Oj, fan va du va opererad då!"
Japp, så var det hela över för hans del......säger man så till en kvinna första gången man ska "till" då är det helt klart "kört", det borde en man i 50-års åldern veta. Sedan såg jag Nagelkvinnan sitta och gråta. Självklart var jag tvungen att prata med henne, berätta om min Frus alla "sexiga ärr", ett tiotal 20cm långa snitt i hennes vackra bleka kropp.
Mannen såg jag inte mer av under kvällen, fast jag hade velat säga ett par "sanningens ord" till honom. Vart har alla gentlemän tagit vägen? Självklart så skulle han kysst alla hennes ärr, sagt att hon var det vackraste han sett och avslutningsvis sagt:
"-Älskling blunda, håll i dig i toalettstolen, nu blir det "åka" av!"
Lilla Frun fick också en "åktur" denna kväll, fast av ett helt annat slag, hon blev så trött och slut så jag fick skjutsa henne fram med hjälp av hennes gåbordrollator till Husbilen. Där hon sedan somnade med ett leende på läpparna. För är det något som gör Lilla Frun lycklig är det då hon får ha ett nästan "normalt liv" som vi andra. Nästan så jag funderar på att börja rita och designa en toalett avsedd för handikappade som också vill ha spontansex, varför ska denna grupp få avstå ifrån detta "livets goda"?
Gör vad du vill med detta inlägg, se det som "trams" eller fundera på dess djupare mening, för vår stund på jorden är kort, mycket kort, jag vet. Lev, älska och njut, låt inte Carpe Diem skylten på din vägg bara bli just en skylt!
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson alias Ulv Röde Ditt Handtag på Cybermuggen!