Har varit på besök i Västerås några gånger nu och självfallet så är mitt "Barnbarn" alltid med mig numera. En riktig Far eller Morförälder tar hand om sin "avkomma" vad det nu månne vara för varelse.Men vilken djävla Hundovänlig stad, överallt skyltar om att man inte får rasta hundar, det bokstavligen skiter jag och mitt "barnbarn" Stina i. Det viktiga är väl att man tar upp efter sig....hm...efter hunden alltså.
Det tittade ut en kärring ifrån ett fönster och skrek till mig om jag inte kunde läsa skylten ovan.
Jag gjorde som vanligt, jag gick lugnt och stilla fram till huset och tittade upp på tanten, jag tittar i ungefär en minut, sedan säger jag alltid:
"-Usch vad ful och otrevlig du är, hur var egentligen din barndom?" Fungerade även denna gång. Tänk att folk inte har något liv?
Fast nu skiter vi i det, har varit dålig på att blogga en tid nu, mycket beroende på att Lilla Frun är dålig igen och har ett kraftigt smärtskov som inte riktigt vill ge med sig.
Igår firade vi vår 25:e bröllopsdag på Smärtakuten på Huddinge sjukhus, men jag lovar, jag skall bättra mig och Oumberliga Bloggen skall strax blomma upp igen, jag vet att många av mina Kära Läsare saknar mig, men Ni är bara lite för blyga att säga det till mig!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Hundskit under Cyberskon!
