onsdag 1 februari 2012

"Finns det någon därute som förstår........!"

Alla drömmer väl om att ha en riktig vän, en förtrogen som man kan dela allt med, men nu pratar jag inte om att ha en Käresta som besitter dessa egenskaper, det har jag redan, utan just en likasinnad kompis. En kompis som jag kunnat ringa upp i morse och berättat för att jag av någon helt outgrundlig anledning missat att det var en Johan Neijber byrå till salu 2010 på Crafoordauktioner. Osignerad förvisso, men helt klart ifrån en Mästares Verkstad. Slutpriset blev ynka 65 000:-, hade jag varit där så hade den nu stått i min hall. Samma hall som jag skall tapetsera i inlägget nedan. För denne kompis som jag nu inte har skulle jag berättat att det 1995 gick på auktion en närmast identisk byrå för 285 000:-, då signerad. Äger du en likadan eller bara går igång på bilden så maila mig på jernsaxen@live.se , jag behöver nya vänner, de gamla har tagit slut!
För en tid sedan så gjorde jag ett inlägg om 10 000 meters klubben, om du inte spontant vet vad det är så är det nog inget för dig, det finns en ännu exklusivare klubb och det är 1700-tals klubben. En klubb för oss som tagit med sin Älskade på en riktig "flygresa" på en 1700-tals möbel. En Johan Neijber byrå är en riktigt bra "startbana", se det redan fylliga formspråket, kraften i benen och den stadiga bordskivan! Bättre än så här blir det inte! Tycker du som läsare att jag verkar fixerad! (ler)
Säger en sak, det är inte jag som behöver hjälp! Leve Bellman och Sergel och självklart 1700-talet, vila vid denna källa!


Johan Neijber föddes 1740 i en familj av snickarmästare och blev själv mästare 1768. Han var verksam till sin död 1795 och var en av de få snickare som klarade de olika stilövergångarna under perioden. Hans mästerstycke var något så unikt som en byrå, ett avsteg från den obligatoriska salsskåpet, detta två år före Haupts revolutionerande skrivbord. Rokokobyrån med sina rundade hörn var så skickligt utfört att den lovordades av ämbetet.  Änkan Märta Magdalena Meijer drev verkstaden till sin död 1808. Min teori är att byrån ovan eventuellt färdigställdes efter hans död, men det förringar varken skönheten eller värdet av den. Eller så blev han så in i helvete pilsk när att snickrat färdigt den och ropade ner Märta Magdalena i verkstaden, det gick som det gick och han glömde helt sonika att signera byrån!
Du befinner dig nu på Oumberligabloggen, en blogg om livet och kärleken till de mest Oumberliga ting här i världen!
Nej fan, det går inte att sitta här och drömma vid datorn längre, nu måste jag jobba! Ha en fin dag Vänner, stor Kram ifrån Oumberlige Peter Din Möbelsnickare bland Cyberspånen!

5 kommentarer:

Elle sa...

Jag skulle haft en vän att berätta det för - men inte 65.000 att köpa det för.
Fast nu har du ju berättat det för oss följare - är inte vi bra nog som vänner kanske?

Västgötskan sa...

Har inte med inlägget att göra, men jag drömde att vi träffades IRL. Ha ha! Kommer inte riktigt ihåg varför, men?

Anonym sa...

Käre Peter! Här har du en som verkligen förstår dig, även fast jag är i branchen som kvinnlig Intendent på ett Auktionshus så har inte jag heller någon att ringa när det dyker upp något fantastiskt i möbel/konstväg! Alla har inte samma känsla fast de jobbar med samma saker.
Det är med viss oro jag öppnar dina antikinlägg, man vet ju aldrig vad man kommer mötas av. Historiskt korrekta är de alltid, men dina infallsvinklar är spännande. Nu när du både nämnde Sergel och Bellman som synonymt med 1700-talet så kan jag inte annat än trycka på gilla knappen!
Oumberlige Peter har gjort sitt namn i auktionbranchen det är en sak som är säker, du dyker upp i många olika sammanhang, framför allt då man änvänder nätet som bas.
Fast i finrummet kommer du aldrig släppas in, tråkigt nog, men jag tror inte heller det är din avsikt att vara där, du har nog fint i ditt eget rum. Någon dag skickar jag nog mitt telefonnummer till dig så du kan ringa och väcka mig, när du sett något spännande.
Tråkigt nog är jag anonym i denna kommentar, men så måste det bli, tror du anar vem jag är.
/Kram eller må lycka och välgång stå dig bi, som man hade uttryckt det på 1700-tals manér.

Marina sa...

en bullig liten byrå har jag förvisso, men troligtvis skulle den inte inbringa speciellt många 1000-lappar vid en försäljning, så den får väl stå kvar och vara omtyckt i alla fall!
Ibland skulle det vara lite roligt att ha lite mer koll på det där med gamla möbler, men det får väl bli ett projekt jag kan ta mig an när jag blir stor...
för övrigt så kan jag väl inte heller skryta med att vara medlem ivare sig 10 000-metersklubben eller 1700-talsditot, men jag är rätt lycklig ändå :)

BP sa...

Nu har jag ju en absolut bästis, men varken han eller jag skulle gilla denna möbel. Sådana möbler hör hemma i slott eller museum.
Skulle då aldrig köpa "konst" bara för att den är dyr och/eller signerad.
Men jag är impad över dina kunskaper på den fronten måste jag säga.