torsdag 7 januari 2010

"Att tvivla lite är nog bara sunt?"


Att tvivla lite då och då är nog bara sunt, tror jag! Än en gång gjorde jag det, alltså släckte ner min blogg! Varför det då kanske vän av ordning då undrar? Läs mina tre inlägg om handväskor nedan så förstår du kanske. Självklart så är de inte oviktiga på något sett, fotografer är viktiga, "hantverkare" är viktiga och tom auktionshus är viktiga och fyller sin funktion. Nej det som fick mig att tvivla var när jag öppnade min mail på jernsaxen@live.se , blev faktiskt lite "chockad"! Strax före jul så lade jag "ner" Patient och Smärtföreningen Jernsaxens bloggsida http://www.jernsaxen.blogspot.com/ och även en del av Föreningen Jernsaxen. Föreningsarbetet hade inte fungerat som jag ville att det skulle göra, det gick rejält tungt kan man milt säga. Ganska litet intresse i mitt tycke kunde det ibland vara i många frågor! Jag förhandlade med ett flertal föreningar och förbund så flera av Jernsaxens medlemmar fick gå över kostnadsfritt till valfritt förbund!
Frid och fröjd, trodde jag!
Ja, till saken över 70 mail låg och väntade på att bli lästa, alla rätt uppgivna sådana också!
Samtliga ifrån svårt sjuka och ett tiotal handlar om den pågående "utförsäkringen"!
Det var också tre mail ifrån några som undrade om jag verkligen skulle hålla på att blogga, eftersom jag i tid och otid "stänger ner" min blogg, alla skrivna i en lätt irriterad ton!
Ja, om mitt liv handlade om handsväskor då hade allt varit enkelt! Nu handlar det om så mycket mer, men inget ont om handväskorna, de fyller sin funktion de med, på många plan!
Sjukvård och omsorgs frågor ligger mig närmast, jag anser att det är en katastrof på gång, på "ytan" kan mycket se okej ut, men så är inte! Ska inte gå in på detaljer, men det finns mycket att "se" om man bara öppnar ögonen och sneglar lite åt sidorna, istället för att bara rusa på och bara se till sitt eget!
Ja, det här var kanske inte de mest välformulerade raderna i Oumberliga Bloggens historia!
Självklart så ska den här bloggen och Jernsaxen vara öppna, likaså ska jag nu dagligen öppna min mailbox också! Har nu suttit och svarat på alla mail hela natten personligen och jag lovar Er som jag svarat att jag verkligen "bryr mig", det gör jag verkligen och jag vet att det finns fler som "bryr sig", de gäller bara att hitta varandra!
Kram ifrån Peter Olofsson!
PS: Glöm inte att du är bäst!
Kanske dessa rader är en liten förklaring till några frågor.

5 kommentarer:

Photo by Maria sa...

Ja jag undrade lite varför jag inte kunde få fram dina andra inlägg fast att de låg i min följarlista.. Men nu vet jag..

Har jobbat i natt så en utförlig kommentar blir det inte just nu.. För trött.. Men skönt att du ändrar dig och kommer tillbaka var gång du släckt ner ;-)

Kram Mia

Häxan sa...

Din blogg är din och du gör vad du vill med den. Sedan finns det alltid människor som vill ta ut sin smärta och ilska på andra. För det är lättare än att ta tag i egna saker. Men du är ju ingen Frälsare....möjligtvis vad det gäller oumbärliga ting.....och det är just detta som är så härligt med din blogg. För man vet aldrig vad som väntar när man kikar in.
Jag skrattade lite när jag läste inlägget om handväskor. För tidigare i mitt liv, var jag gift med en annan man med stor plånbok. Så jag insåg nu att jag har massa handväskor som ligger som nog är värda en del pengar. Bra att tänka på om det blir kristider.
Så snälla du....släck inte ner din blogg.... Låt den lysa som den stjärna den är!
Kramar från Häxan.

Susanne sa...

En hälsning från mig med ett citat..Kram från ett vintrigt och kallt Fare

"Krigaren deltar i den goda kampen och hjälper andra,
även när han själv inte förstår varför."

Av Paulo Coelho

Viveka i Bläckhornet sa...

Hej Peter!

Kan förstå att du ibland känner att du vill "stänga igen". Att ha en blogg är väldigt roligt och stimulerande. Men också väldigt krävande. Både tidsmässigt och med engagemang.Man ska fota, hämta hem bilder, tänka ut teman, svara kommentarer, följa bloggar som följer en själv. Det är ju lättare att som privatperson att bara vara följare utan några som helst krav tillbaka. Jag har ju lärt känna dig som en person som dessutom verkligen bryr sig om människor. Vill kämpa för den sjuke mm.
Hoppas iallafall att du vill stanna kvar i bloggvärlden. Dina inlägg förhöjer min vardag :)

Ha en fin dag

kramar Viveka

Annika Christensen sa...

Tvilar gör jag aldrig...
Jo absolut så tvivlar jag lite då och då.
Skall jag fortsätta eller skall jag inte...
Men nu har jag bestämt mig för att köra fram tills det blir högsäsong sedaan vet i sjutton....
Blev lite snopen igår när jag inte kom in på din blogg. Skulle vara lite extra gullig hade jag tänkt men det missade du hi hi..
Annika