söndag 30 augusti 2009

"Har ni hört om han som kröp upp därbak och försvann?"


Vet inte hur jag ska börja det är inlägget riktigt, men innan "vän av ordning" blir allt för upprörd över den en aningen ekivoka bilden så hoppas jag att jag får förklara mig.
Jag läser många olika bloggar och många handlar om barn och särskilt barns härliga sett att fundera över världen och vad som sker kring dem. Jag gillar verkligen den typen av bloggar.
Tänker ofta på hur synd det var att man inte skrev ner allt kul som våra tre barn sagt under sin uppväxt, självklart finns mycket kvar i "tanke" världen. Fast dagsaktuella barnfunderingar i bloggform blir lite speciella tycker jag. Det här inlägget är inte ens planerat utan är just ett resultat av en bild som jag hittade precis för tio minuter sedan i ett av mina barns datorer. Vi har som praxis att aldrig titta i barnens filer vad som finns men just denna bild var aldrig in sorterad och ligger ibland mina "Hus" (se inlägget nedan) så därför såg jag den.
Först såg jag faktiskt inte vad den förställde, men sedan gick det upp en "talgdank" och sedan blir jag varm inombords och minns en "påhittaberättarförstunden saga" som min 6 år äldre storebror alltid berättade för mig när jag var liten, jag ville alltid höra den om och om igen!
Ja, självklart, det var berättelsen om han som kröp upp i arschlet på sig själv och försvann!
En omöjligt bild och tanke gåta för den då 5 årige Oumberlige Peter!
Shit också! Nu blev min cykelutflykt försenad med 20 minuter pga av denna bild, oj hjälp vad händer, nu minns jag helt plötsligt ännu mer saker om att "ha prylar därbak", en kortis bara, jag lovar! Jobbade för 25 år sedan ett tag som TV,radio och video säljare som det då hette. Min mentor som var i 50-års åldern var en skön lirare som alltid hade svar på tal. Då och då så blev någon kund urförbannad på en krånglande produkt. En dag var det en man som var så förbannad att han skrek i hela butiken till min Mentor. "-Jag vill ha pengarna tillbaka, vilken djävla skit TV, den kan du köra upp i arschelet!" Min underbara Mentor svarade då kolugnt:
"- Det går inte min gode man, jag har redan en video där!"
Nej, nu måste jag iväg! Kram och trevlig Söndag på Er vänner!
Mvh hälsning ifrån Oumberlige Peter!

10 kommentarer:

Lina sa...

Fy fasen. Det tog mig också en stund att fundera ut vad som föreställdes;) Tänk om man kunde göra så, typ istället för att borra huvudet i sanden, som strutsarna.
/Lina

Västgötskan sa...

*skrattar* Vilken fantastiskt rolig mentor! Det borde finnas fler såna människor. :-D

Anneli sa...

hejsan!
fyndigt sagt av din mentor...oftast poppar de braiga svaren upp för sent...hmmm...så skulle jag ju ha sagt typ...
fick kolla in bilden ett tag innan man kom underfund med den..hehe
hoppas du har haft det härligt bra i sommar:-)
kram
annelie

Viveka i Bläckhornet sa...

Shit...jag såg inte vad du gjort först. (För jag trodde att det var du på bilden..hihi.)Måste visa tjuren här hemma bilden.

Grymt så bra sagt av din mentor!

Kram Viveka

Susanne sa...

Tack för ett gott skratt..Det kallar jag svar på tal!! Ha en go dag..kram Susanne

Anonym sa...

Det finns ett ord som används flitigt på ett forum för cancerdrabbade kvinnor..

Det ordet är "strutsa".. och den här bilden är ungefär så man känner sig när man "strutsar"

"Strutsar" är när man väntar på en kallelse eller besked från någon undersökning.. och man inte vill.. men samtidigt inte vill eller när man hittar någon knöl eller man får ont någonstans.. då "strutsar" man... det där finns inte... smärtan är i alla fall inte cancer.. eller..? nä.. nu "strutsar" jag...

Kram Pys

Monika sa...

Jag fattade verkligen inte vad den bilden föreställde förrän jag hållit upp datorn i alla tänkbara vinklar!

Den mentorn, han kunde svar på tal han! :o)

Jag knatar lugnt vidare i livet med mina felsägningar jag.

Den senaste blev sprittsmidare! Du kan ju fundera lite över vad det var jag egentligen skulle ha sagt ;o)

Jag tror bestämt det är en sån som syns på din bild! ;o)

Ha det finemang!

Kram

Monika

RANA sa...

Nej fy fan!

var min första reaktion. Inte åt det nakna, såklart, men bilden är ju.. ju.. skrämmande. "Vad är det? Vad är det?" Man ser att det är en kropp eller en del av en kropp, kanske flera, vad gör de eller den?? Och i en sånt äckligt hänsynslöst ljus och i den miljön! Så långt hann jag tänka innan musiken på Oumberligating dundrade på här i mitt tysta hus, där de andra tre sover i rummet bredvid.

Hjärtinfarkt, någon?

*

"Det går inte min gode man, jag har redan en video där!" Hahaha, så himla underbart. Guud, ge mig mer av den förmågan.

Kram till dig, hoppas din cykelfärd blev kanon!

/Ranalolo

Tantans sa...

Den bilden har funnits i många år jag fick den nog i börja på 2000-talet...så jag blev iaf inte chockad...det finns det som är mycket värre men vill inte berätta om dessa...men en har ju blivit härdad med åren *skratt*...har ju varit med ett tag tanatn är ju inte ny precis..hoppas dte går bra med jobbsöket...:-)

Anonym sa...

Du måste vara en vig rackare du!
Bara brudar på den här bloggen, finns det inga riktiga män här!