Det här med att försöka vara en seriös inrednings och antikbloggare fungerar helt enkelt inte!
Ser att tusentals har läst mina olika inlägg om 1700-talets möbelsnickarmästare i Stockholm.........men hur många kommentarer har det egentligen genererat? Svaret är "nada".......egentligen så tror jag inte ett skit på att gemeneman egentligen är så djävla intresserad egentligen.......man skiter i teknik, design och funktion, det viktiga är att sakerna är värda något!
Se på kärringen i Antikrundan senast........visst fan visste hon vad hon hade för klenoder hemma, både 1700-tals silver och möbelsnickeri.......saker står inte bara och dammar hur som helst!
Jag kan ge massor av exempel på det, men då blir det inte bra TV. En av de mest uppmärksammade Kinesiska Urnorna som gick för några miljoner på ett av Stockholms Auktionshus förra året var faktiskt inköpt på samma Auktionshus när seklet var ungt och inte ens då för en billig penning! Inte fasen dyker det upp en Georg Haupt möbel hos Knegar Gurra i Hökarängen och gör det det så har man glömt eller försökt förtränga vart ens släktingar kommer ifrån!
En del lyssnar inte ens när de får höra historien kring sina föremål, de nickar instämmande, men blicken avslöjar något helt annat......."kom till saken, kom till saken, vad är den värd!"
En del Tanter "stämplar nästan nollor i golvet av upphetsning"!
Hmmm........för jämlikhetens skull.....det gäller män också fast då "kilar det i flanellen!"
Min kompletta bok om 1700-talets möbelmästare kommer bara tryckas i ett enda exemplar och det ska jag behålla själv!
Hmm....låter jag lite vrång nu kanske? Ja, så kan det nog vara! Har jobbat alldeles för länge ikväll/natt!
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson! Din "Möbelsnickare i Cyberverkstaden!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar