"Vad fan glor du på då..........!"

Vilken djävla dag jag hade igår då. Började jobba klockan åtta på morgonen och stämplade ut klockan elva på kvällen. Japp, det är verkligheten för oss som har förtidspensionerade partners som inte får en pension som går att leva på.
Men inte kom Oumberlige Peter hem direkt efter jobbet inte, arbetar med en hel del "gratisåkare" som inte har "skam i kroppen" att alltid be om att få skjuts till närmaste tunnelbana när de ska hem....okej, man kan ju alltid säga nej. Ja, igår var verkligen en extrem dag på den sociala fronten, bara människor som "sög" i min omgivning, närande, tärande och självcentrerade. Undantaget min underbara Familj som serverade mig mat klockan ett på natten när jag äntligen kunde pösa ner i Fredagssoffan.

Nog med "gnäll"........nej föresten......min "snällhet" höll på att kosta mig livet igår. Efter det att jag släppt av den sista "gratisåkaren" så var det en vettvilling som fick kraftig sladd i regnet i alldeles för hög fart och kom rakt emot mig på fel sida, tur nog hann jag precis svärnita och svänga in i en bussficka, bilarna var bara en millimeter ifrån varandra. Hade aldrig åkt denna väg om jag inte hade skjutsat hem "någon", inte nog med att det går åt extra soppa, ska man behöva dö på kuppen?

Som sagt, nu har jag "gnällt" färdigt. Så djävla eländigt är inte mitt liv! (ler) Nästa vecka har jag semester hela veckan, Lilla Frun och Oumberlige Själv ska till Götet. Några förhoppningsvis vilda dagar på bokmässan blir det, fast det är inte riktigt sant, Lilla Frun ska vistas några dagar på Sahlgrenska Sjukhuset också, hon ingår i ett forskningsprojekt där om "Fysisk Smärta".

I vilket fall som helst så måste jag bo i vår Husbild hela nästa vecka, Hotell blir för dyrt så nu håller jag på att förbreda den. Den här tiden på året så brukar husbilen vara laddad, tankad och med fyllda vattentankar, men denna sommar som varit har vi hyrt stugor och bott på Hotell istället, våra stora barn har lånat "The Loowe Machine" och varit runt på konserter och liknande.

Hm....långt det här.....jo, till saken, har inte duschat i Husbilen på över ett år så under natten har varmvattenberedaren varit på och jag tänkte "provduscha" för att se att allt fungerar som det ska.....vill meddela att det gör det, Oumberlige Peter sitter nu naken och bloggar i Husbilen, ja, jag testar samtidigt att värmen fungerar som den ska också, det är 31 grader varmt här inne.

De finns de som tror att man är anonym i Stockholmsområdet, att ingen glor! Glöm det, i morse tog jag på mig morgonrocken, mina Foppatofflor , en handuk på armen och en påse kläder......så gick jag de 400 hundra meterna till vår parkering där vi har vår Husbil uppställd.....uppriktigt, jag fick tyst för mig själv viska...."å vad fan glor du på då?" minst 5 gånger.

Får säkert lite "skäll" av Lilla Frun när jag kommer hem igen, hon tycker att jag borde vara lite "anonymare"......aldrig i livet, syns man så finns man!

Det här blir sista inlägget innan bokmässan, Ni hittar oss precis utanför entrén på Bokmässan, vår Husbil "The Loowe Machine" är lätt att känna igen, vi har en stor bakrutedekal på bilen där det står "Bättre rik och vacker än fattig och ful"!

Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Ditt Lödder i Cybberduschen!
PS: Visst ja, min blogg har ju i dessa "bokmässetider" förvandlats till en bokblogg, ett tips kan ju vara den "duschbok" för mogna kvinnor...hm...även för män skulle jag tro!

"Hur djävla ont har du idag då.......!"

Godmorgon....om det nu är en god morgon! Här är det helt åt helvete faktiskt, har så ont under fötterna att jag knappt kan gå, sprängande värk i underbenen och en urdjävlig klåda över hela en skinkan med tillhörande baksidelårparti. Stackars Oumberlige Peter.....hur kommer det sig då?

För snart 5 år sedan så fick jag en liten fästing på baksidan av låret, denna lilla fästing, ja den var faktiskt riktig liten, den var i nymfstorlek (googla om du är nyfiken). Denna Lilla krabat gav mig en fin present, borrelia. Först fick jag den Lilla Röda Fläcken som talar om att allt inte är som det ska, den fick jag bort med antibiotika såklart, men dosen var för låg så när borreliainfektion återkom med fullkraft så var det lång ifrån "Julafton" vill jag lova, flera gånger inlagd på sjukhus, ambulansfärder och sjukskrivning i över 2 år, sådant tar på krafterna.

Har skrivit om det förut, men det går ju inte att gnälla hela tiden, dessutom har jag inte tid att vara dålig och ha ont, PocketHexan Min Kära Hustru har ännu ondare så vi prioriterar hennes smärta i familjen istället. Hon äter Metadon för att hålla sina foglossningsskador och felbehandlingsåkommor i schack.

Ni fattar hur våra 3 stackars barn har haft det, ingen idé att komma och gnälla här inte att man har lite ont.

Ja, till saken, trogna läsare ser ju hur Oumberligabloggen helt "spårat ut".....fast jag ser via mitt "länkprogram" att minst 120 personer har klickat sig vidare för att närmare studera boken med det underbara penishålet i, 87 av dem är kvinnor, i allafall så är IP-nummren registrerade på kvinnliga användare så lite kul är kanske mina inlägg ändå!

Oumberligabloggen startades ju för att vara en "drag och hjälpblogg" till min huvudblogg, en blogg om smärta och sjukvård, hoppas du besökt Jernsaxenbloggen, en faktiskt djävligt trist blogg.....fast det ligger ju i sakens natur, smärta är sällan kul och Svensk Sjukvård är inte bara helt kass i många fall och blir sällan rolig för att man skriver om den heller.

Måste allt vara så kul då Peter? Kanske Vän av ordning då frågar.....nej, det behöver den inte vara, men om man möter upp "eländet" med en gnutta humor och glimten i ögat så blir det faktiskt lite lättare att hantera!

Åter till min underbara nattsmärta i ben och fötter. Har fått en massa kul olika mediciner att prova mot mina neurologiska smärtor, alla fungerar skitbra.....bara ett problem....de har biverkningar....alla preparat ger mig någon form av ångest och jag känner mig ledsen och nedstämd i flera dagar efteråt.....en känsla som Oumberlige Peter inte trivs med alls, jag är en glad skit och trivs bäst i det stadiet.

Igår provade jag något nytt, jag drack rejält med sprit....hm....visst har jag gjort det förut med, men då inte i det syftet att få bort ben och fotsmärtan. Så igår kväll när jag försökt och somna i en timme utan att lyckas pga värken så gick undertecknad upp fyllde ett dricksglas med Fläderbrännvin svepte det inför min Undrande Fru som satt och bloggade på sin blogg Pocket Hexan.

Vi har varit ett par i 27 år nu så Lilla Frun behövde inte ställa några frågor, hon är fin hon Lilla Frun!
Hon kom in till mig för att se hur jag mådde efter ett tag, då hade jag blivit lite berusad.

Försvann smärtorna då? Jovisst, jag somnade som en klubbad säl......men det uppstod ett problem under natten, jag har i drömmen lösvirkesbyggt ett helt hus, så när jag vaknade i morse, torr i munnen som fnöske, så var jag helt slut i hela kroppen av allt "hamrande" och "sågande"......sedan blev jag lite stressad i drömmen av att inte hinna bygga klart huset heller, så jag får väl ta mig ett stadigt "Järn" ikväll innan jag lägger mig så jag får klart huset någon gång!

Ha en Fin Söndag och Vecka Kära Vänner!
Kram ifrån Oumberlige Peter Dina spritångor i Cybersovrummet!

"Snoppfixering...Avslöjande sanning om bokbloggare....!"



 Allvar nu ett tag, de flesta av Er läser väl böcker? Det innebär ju per automatik att Ni också besöker bokbloggar. Nu ska jag avslöja en djupt förborgad hemligt......håll i Er....bokbloggarna tillämpar cencur av värsta graden.

Min Fru Pockethexan får en hel del böcker tillskickade sig sk recentionsexemplar, jag har nu pratat med en kille eller snarare två grabbar ifrån olika förlag, jag vet att boken ovan Penis Pokey Activity Book skickades ut till 30 bokbloggare i Sverige redan för två år sedan, ja, i sanningens namn även till Min Fru Pockethexan.

Jag gjorde en djupdykning förra veckan i bokbloggarvärlden för att se vad som hänt med dessa 30 recentionsexemplar....skrämande, inte ett skit faktiskt, Sveriges största bokbloggare, har helt sonika låtit boken hamna i "papperskorgen"...hm...i bästa fall i sänghurtslådan. 28 av dessa bloggare är kvinnor, jag anar en konspiration.

 

Jag tror inte dessa bokbloggare förstår vad denna "cencur" kan leda till, en hel generation män kan få en helt felaktig bild av sitt könsorgan, hur skall män kunna utvecklas utan lek och bus med sin bästa Vän, om 50 år kanske ingen Man vet vad "Helikoptern" eller "Handukshängaren" är?

Fick sms ifrån CDON igår boken finns nu på lager igen här....endast 129 bagis, låt din man nu få en riktigt fin julklapp i år och erkänn visst är det lite kul......se upp Marsmänniskorna är här!

Eller busa till det med de andra 19 rikt illustrerade hålen!

Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Ditt ifyllda hål i Cybermörkret!

"Ann Westin Fan Club Del II.......!"

För Er som bara inte orkade "klicka Er vidare" i inlägget nedan....Ann Westin regerar helt klart!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson President i Ann Westin Fan Club!

"Jakten på det förlösande skrattet.....Ann Westin Fan Club....!"

Har tidigare gjort  inlägg om jakten på det förlösande skrattet. Det var ett tag sedan och det var även ett bra tag sedan jag riktigt skrattade på mig, egentligen finns det bara två varelser som lyckas med konststycket att locka fram det just "förlösande skrattet" hos mig, det är Ann Westin och den har ekorren i Ice Age filmerna. Fast eftersom Ann Westin finns på "riktigt" så tar hon hem första priset alla kategorier.
Det här djäkla tråkiga OS:et har hon gjort roligare för mig, särskilt simmtävlingarna, kan inte ens höra ordet frjärilssim utan att jag börjar fnissa..."vilket djäkla skitsim".
Har du tråkigt och en stund över se alla hennes YouTube inlägg.....bli glad och njut!

Ann Westins hemsida här! YouTube inläggen här!
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson alias Ulv Röde Din Skrattårar i Cyberträsket!

"Oumberligt osams.......!"

Hm....två tidigare inlägg idag, om pullor och penisar, är det så viktigt kanske? Kanske inte riktigt i den formen som jag visar i inläggen under, men i verkliga livet, på riktigt alltså så är det centralt!

Det är mest "skit" på TV faktiskt, men då och då så "glimmar det till. Det har just startat upp en TV-serie där 6 olika par går i terapi för sina relationsproblem till varandra. Se länk här till SVT Play.
Fördjupningsmaterial för dig som är intresserad av psykoterapi finner du här, artikel om serien "Par i terapi".

Lilla Frun och Oumberlige Peter har krigat och älskat med varandra i 27 långa år nu och striden lär fortsätta, Silverbröllop nästa år, inte illa pinkat va? Hur har vi fixat detta då, om vi måste sammanfatta detta med ett ord! Sex tror många är svaret, ja förvisso, men ett ännu viktigare ord är "humor". Lilla Frun och jag har "oddsat" på alla par vi träffat genom de år vi levt tillsammans.
"-Hur länge tror vi detta pars förhållande kommer hålla?"
Enkel matematik, är bägge skittråkiga, så skiter det sig inom ett år, är den ena partner något sånär humoristisk så funkar det ett tag till...hm...såvida att den ena partnern tycker att den andra är kul!

Är bägge skitkul och upplever varandra att vara det, då blir det livslycka.....jaha, säger vän av ordning hur "djävla" kul är Oumberlige Peter och PocketHexan då? Ja, du befinner dig ju nu på en av bloggarna, så konceptet verkar fungera!

Fast en "brasklapp" måste jag lägga in, om paret är riktigt urdjävligt  skittorra och tråkiga kan det bli livslångt det med, dessa personer är ofta kloka och fattar att det är lika bra att hålla ihop för annars får de vara ensamma. Otroligt nog så har vi träffat ett flertal av dessa par på campingplatser, de sitter i varsin stol och läser en bok, pratar aldrig med varandra och går och lägger sig och släcker lampan klockan tio!

Om du tillhör parkategorin nedan och vill ha kvar böckerna i ditt liv men vill busa till det i förtältet så blir detta en cliffhanger till nästa inlägg: "Bokbus (inte bokbuss) för skittorra!"
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Parcyberskrynklare i bloggmörkret!

"Nej...inte fler penisböcker tack......!"

Jaha....hur ska jag börja detta inlägg då. Egentligen så kanske det aldrig borde blivit av...vad då? Jo, att jag skriver detta inlägg, men på någotvis så känns det angeläget!
Först var det tänkt att jag skulle skrivit det som "Gästbloggare" hos min Kära Hustru som har bloggen PocketHexorna, en mycket bra, klok och seriös blogg som inte har några likheter alls med denna blogg.
Hon bad mig nämligen att göra ett inlägg hos henne som kunde locka lite "läsare", för visst är det så att en bild som den ovan lockar läsare, syns tydligt när jag ser min besöksstatistik, för visst vill alla ha läsare till sina bloggar. Fast för min del handlar det inte om reklampengar, har inte anslutit min blogg till något så förnedrande.
Svaret blev: "-Nej, Älskade Kära Hustru, det blir ingen oseriös bild och bokpresentation på din blogg, din blogg ska stå för det vackra, det oskuldsfulla, det obesudlade....ja ni fattar!

Fast så hände det något förskräcklig förra veckan, det riktigt brakade till i vår brevlåda, ett stort brunt paket var nedkört och stack ut till hälften, ja inget ont om brevbäraren, vi har bett honom att leverera alla böcker som kommer till PocketHexan för recension att han lägger dem i brevlådan direkt, Lilla Frun kan ju inte ta sig till Postutlämningsplatserna då hon är lite halt och lytt!

Öppnar paketet...."-Va fan, ännu en bok ifrån Taschen!" Hon fick samma bok förra året när den kom ut, den lottade vi då ut, lycklig vinnare blev Anna-Karin i Örebro (Grattis och tack för bilden).

Det var ganska många som ville delta i utlottningen förra gången så nu har alla en ny chans, bara att skriva en rad till jernsaxen@live.se och länka till www.pockethexorna.blogspot.com på din blogg.

Det har kommit fler böcker i denna serie..."Big Book"...du hittar dem här hos CDON!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Storbloggare i Cyberträsket!

"Bränn inte pullorna........!"

Har skrivit om det förut.......förbränningen av gamla värphöns, ett oerhört slöseri, flera hundratusen gamla värphöns gasas ihjäl och bränns årligen. I bästa fall mals de ner och blir djurfoder.
Reclaim the Hen vill ändra på det. Tanken är att på olika sätt stimulera till ökad konsumtion av hönskött.
Vill man inte äta hönsen så kan man åtminstone koka buljong på dem. StockPot ett Stockholmsbaserat företag som just har börjat koka egologisk hönsbuljong till skolor, äldreboenden, restauranger och daghem. Helt utan E-nummer blir det en välsmakande buljong att använda i såser och grytor eller att dricka som den är. Oumberliga StockPots hemsida här!
Vi som vill äta äkta och nyttig mat tittar dessutom in på denna hemsida Äkta Vara.
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Tupp i Hnsgården!
PS: Vad vore inte Oumberligatingbloggen utan liten "ordskola", vad vet du egentligen om ordet "Pulla"?
Pulla kan betyda:

• Liten bägare för lagring av spelmarker
• Höna
• Pott i kortspelet vira
• Att hålla igen hästen med tyglarna för att hålla ned farten i travsport
• Att med fingrar massera en kvinnas klitoris, se onani
• Att synkronisera sina ändringar med versioneringssystemet git

Självklart har jag använt Wikipedia ovan.....lärde jag mig något nytt själv då av dagens inlägg? Hade inte en aning om att det fanns et versioneringssystem vid namn Git.

"Nakenkalender.....samt bildgåta.......!"

Vilken djävla morgon det här blev då, nu har jag verkligen målat in mig i ett hörn. Min intention denna morgon var att göra ett inlägg om Natalia Edenmonts konstprojekt där hon använder sig av fjärilsvingar, men jag är lite "drogad" nu så här på morgonkvisten så jag orkar inte riktigt göra ett Oumberligt konstinlägg, googla hennes namn istället, spännande konstnär, kanske minns någon hennes avhuggna mushuvuden som hon gjorde fingerdockor av.

Åter till "drogandet", låter ju hårt att skriva att man är "drogad", men det känns så i allafall....hm...fast jag har ju inte varit "drogad" på riktigt så egentligen kan jag ju inte skriva det heller.
I vilket fall så har jag sådan rethosta att jag både håller mig själv och Lilla Frun vaken med mina attacker. Det är extra viktigt att Fru Olofsson sover gått, annars kan det gå åt helvete bokstavligen, se inlägg nedan.

För att vara riktig säker på en god natts sömn så slurpade jag i mig 20 ml istället för 10ml igår kväll, hade ont i hela kroppen när jag vaknade, har troligen sovit i samma ställning hela natten. Torr som fnöske i munnen, botades med en liter juice, direkt ur förpackningen i kylskåpets sken.

Okej, jag vet , dagböcker på bloggar kan vara tröttsamma, nu till en viktig fråga, hur blir det med Oumberligatings nakenjulkalender i år. Fick frågan igår via mejl ifrån Ann-Catrin i Ängelholm, hon blev lite "putt" på mig förra året, då jag lovat henne två kalendrar, men de tog slut fortare än jag någonsin kunnat ana. Inte visste jag att det fanns så många lystna och nakenhungrande kvinnor där ute i bloggossfären.

För eventuellt nytillkomna läsare vill jag ge lite bakgrund till dessa kalendrar. Jag driver/drev sjukvårdsfrågor tidigare, dessa "frågor" bla foglossning och behandling av hormonstörningar visade  sig vara väldigt könsbundna och jag fick mer och mer upp ögonen för ojämnlikheten inom vården när det gäller manligt och kvinnligt. Ännu värre blev det på jämlikhetsfronten då jag på kul för att dra in lite stålar till Smärt och Patientföreningen Jernsaxen skulle leta bilder till en Julkalender med lite nakna killar på. Utbudet på kvinnofronten däremot är ju helt osannolikt, särskilt om man ser på "nätet".

För två år sedan gjorde jag en helt egenproducerad kalender, utan dyrt upphovsköpta bilder, jag fotade mina jobbarkompisar på det bygge jag då jobbade på. Först var alla lite tveksamma, sedan släppte alla hämningar........det vill jag inte heller vara med om igen. Visade lite av bilderna här på bloggen, sedan hamnade jag på en sajt som samlade "Homosajter" med adresser, inget ont i det, men det var "Läderbögsgruppen" som blev mina anhängare, fick så djäkla mycket bilder tillsända mig ifrån hela världen att min dator höll på att paja ihop, av någon konstig anledning så har många av dessa bilder en djäkla massa virus med sig vid överföring.

Det blev ju lite kul faktiskt, min Fru och hennes väninnor fick gå igen materialet. Fast det är en annan historia.
Hoppas nu kastat av mig "läderbögsepitetet",så årets bilder blir typ den som är ovan, kanske är jag själv med på bilderna i år! Ni får gissa?

Usch....jag mår inte bra....måste gå och lägga mig...ska bara avsluta detta inlägg, glöm nu inte besöka Natalia Edenmonts hemsida och självklart min stora favorit Elisabet Ohlson Wallin, Jesusbilden ovan kommer från hennes hemsida!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Stjärt i Cyberhavet!

"Någon måste ju göra de hårda jobben......!"

Som sagt, någon måste ju även göra de tuffa och krävande jobben.........!
Sagt av Oumberlige Peter!

"Farväl till Cancern.....två år av mitt liv.......!"

Förväl till Cancern. För fyra år sedan när jag startade denna blogg var jag svårt sjuk, nej, det var inte cancer, det var fästingburen neuroborrelia jag hade. Lite förlamning, lite ångest, lite kräkningar, lite felbehandlingar, ja milt sagt, lite av varje som gjorde livet just då "helt åt helvete". I två år var jag sjuk, ytterligare 1 år tog det innan jag var helt frisk. Idag kvarstår endast problem med kraftig klåda i fästingbettets närområde. Irriterande, men långt ifrån "dödande".

Jag hade precis året innan startat upp Smärt och Patientförening Jernsaxen med tillhörande blogg, det blev min mentala räddning. Nätterna var värst, ångesten gjorde att det var helt omöjligt att sova.
Bloggade i princip hela nätterna. Jag bloggade och mejlade med "främmande kvinnor".

Fyra "nära" bekantskaper blev det, bloggandet övergick till att slutligen bara ske via mejl. Ämnet krävde sina privata rum. Samtidigt så låg min Fru inne länga tider på sjukhus (Svår foglossning med svårbehandlad smärtproblematik) för sin sjukdom, i praktiken inte en "dödande" sjukdom den heller, okej, lite "hjärtstillestånd" har den gett någon gång, men då har det berott på felbehandling.

Dessa tjejer/kvinnor tog sig inte överlevande ut ur striden emot sin cancer, men i mitt hjärta är de mer än levande. Jag har skrivit om dem här på bloggen tidigare och gör ingen närmare presentation av dem nu, livet går vidare.

Smärt och Patientföreningen Jernsaxen får fortfarande mejl ifrån personer som har problem med sin behandling och hur de ska tackla livet. Mår dåligt varje gång jag svarar på dessa mejl, att Jernsaxen inte finns längre, bloggen är inte borttagen, men något aktivt föreningsarbete bedrivs inte och någonstans tar även Oumberlige Peters kraft slut.

Alla kvinnor jag haft kontakt med har gett tillåtelse att jag får använda deras brev/mejl i "offentlig skriftform", jag har bara ännu inte hittat hur jag skall använda materialet. Helst skulle jag vilja använda "texterna" i någon form av psykologiutbildnings sammanhang.

Två kvinnor har jag haft kontakt med via nätet, men de har inte varit bloggare och på såvis var de helt anonyma. (här)

Det svåraste mejlet fick jag en natt klockan tre:

"Hej Peter! Tack för dina omtänksamma rader, mina tankar går till dig och din Fru, hoppas din borrelia ger med sig och att din Fru snart får komma hem ifrån Smärtkliniken.
Jag är helt och fullt klar med att jag inte kommer bli frisk, någonstans inombord så har jag vetat det hela tiden.
Du har ju själv tre barn som jag förstått att du älskar över allt annat, det gör jag med mina två Döttrar också. Jag är mest orolig för hur deras liv ska bli när jag är borta, inte säker på att min Make klarar av det, men nu vet jag att de kommer att lösa sig. Min man har inlett ett förhållande med min akuthemsköterka och efter deras samtal igår som jag hörde när de trodde jag sov djupt efter det att morfinpumpen gett mig en injektion av smärtstillande och ångestdämpande så känner jag mig lugn.
Mina flickor verkar söka tröst hos henne de med, det är så hårt, så hårt men så måste det ju bli. Orkar inte skriva mer nu."

De blev de sista raderna jag fick ifrån henne........och självklart så har jag inte kunnat låta bli att kontrollera hur det gått på avstånd. Jo, allt besannades, sköterskan flyttade in i huset ett halv år senare och jag vet att de blev ytterligare ett syskon i familjen strax efteråt.

Hårda, grymma och sorgliga rader ovan, men jag dömer inte, livet går vidare, det är bara en berättelse ur min bloggverklighet.
Får ibland arga mejl till min adress jernsaxen@live.se (har fortfarande kvar den, gillar namnet) om saker jag skriver om, bl a att jag bara har en sak i huvudet mm. Förvisso, visst kan det vara så, men livet är hårt och komplicerat för många av oss och våra "livsventiler" kan ta sig olika uttryck, för mig är det denna blogg bl a.

Självklart så stödjer jag www.ungcancer.se och deras webbshop här!

Oumberligabloggen kommer släppa cancertemat efter detta och gå "vidare", mer skruvad och vansinnig än tidigare, för vad har vi att välja på "Showen måste ju gå vidare", vi har inget annat att välja på!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Hobbyfilosof i Cyberträsket!

"Oumberliga Grabbar......eller......!"

Det här blir ett långt och jobbigt inlägg, passar bra då det är Måndag, regnar och jag är rejält förskyld, sådana dagar ska man ägna sig åt att vara gnällig och tycka synd om sig själv. Fast i slutändan kommer detta inlägg handla om hur "fucking djävla synd" det är om min Fru!

Att jag väljer Jonas Gardell som omslagspojke är enkelt, han har fått oerhörd publicitet kring sin nya bok eller rättare sagt kring sin trilogi. Första boken heter "Torka aldrig tårar utan handskar" och handlar i korthet om hetsen, jakten och behandlingen av AIDS drabbade homosexuella män under slutet av 70 och början av 80.talet i Sverige. Han vill göra upp med det som hände då i det Svenska samhället, såväl inom media och sjukvård.

Jag var själv en del av vårdsverige i början på 80-talet, var timanställd på två större sjukhus i Sverige.
Jag var längst "ned" på den medicinska skalan, jag jobbade som "pottslusk" som det kallades då.

Jag var en av dem som i Jonas Gardells bok uppmanades att använda munskydd och gummihandskar och extra kraftigt engångsförkläde vid kontakt med AIDS sjuka av överordnad personal.

Alla vill vi ha någon att se upp till, ha som en klok "Mentor" och det fick jag, det var en Läkare som var några år äldre än jag, en smart, klok och rolig kille, som jag dessutom blev god vän med.

Det vållade i sintur problem för honom i hans karriär, jag lovar det var inte populärt hos hans läkarkollegor när jag och min dåvarande Flickvän, nu Fru Olofsson blev hembjudna till honom.

"Skomakare bliv vid din läst" var lika viktigt då som nu. Ja, till saken, en av mina uppdrag var att hämta patienter ifrån en narkomansvårdsavdelning, jag lovar AIDS/Hiv vågen slog ännu skoningslösare emot denna grupp än emot de homosexuella.

På ett av sjukhusen jag jobbade på hade vi många ifrån "Kändisdjungeln" och de var knappast bortglömda. Mina tjejer, missbrukande prostituerade, smittade av HIV var det ingen som brydde sig om och då menar jag verkligen ingen. Den ordinarie vårdpersonalen ville ibland inte ens ta med dem till den röntgenavdelning som jag jobbade på. Så Oumberlige Peter som var Oumberlig redan på den tiden brukade gå och hämta de "Dödsdömda" ifrån deras avdelning, blev många gånger långa promenader av ångest, trötthet och smärta genom sjukhuset kullvertar.

Jag tog av mig mitt munskydd och mina handskar många gånger för att klappa och trösta och det gjorde även min Kompis och Mentorläkare, jag litade på honom.

"-Var inte orolig Peter, den här skiten smittar inte på det här viset!"

Hm.....undrar hur långt ett inlägg egentligen kan vara för att orkas läsa.....en av tjejerna som var otröstlig, var ifrån samma stad som jag och född samma år. Vi han "träffas" en hel del innan hudtumörerna och viktminskningen tog ut sin rätt. Hennes tårar torkade jag så många gånger att när jag jag några år senare blev Pappa så hände en intressant sak.

På 80-talet HIV.testade man alla gravida och när Fru Olofsson fick besked av vår barnmorska att hon inte hade HIV, så suckande hon högt och ljudligt. Så högt att barnmorskan undrade om Lilla Frun varit orolig för att hon eventuellt kunde vara "smittad". Vi förklarade inte närmare för henne, vi berättade aldrig om alla "tårar" jag torkat utan skyddshandskar.

Ja, vad är det jag vill komma någonstans med denna berättelse, jo......det finns människor som fortfarande klassas som "paria" inom vården, bl a då min Älskade Kära Hustru, som inte drabbades av AIDS utan fick ett annat "straff" i livet, hon fick svår foglossning som felbehandlades och är numera svår "Smärtpatient" sedan 18 år tillbaka.

Förra året blev det något "knas" med hennes smärtlindring, eftersom hon smärtbehandlas med Metadon så måste man vända sig till "Missbruksakuten". Denna "resa" var nog det värsta vi varit med om när det gäller förnedring inom Svensk Sjukvård. Lilla Frun har felbehandlats och förnedrats så många gånger under sina 18 år inom vårdapparaten. Om jag berättade om bara en bråkdel av vad som hänt henne så skulle nog ingen som inte läst hennes journaler tro detta.

Så när jag orkar mentalt att skriva min bok om hur min Fru behandlats så måste den nog heta något som "Det kom inte ens in någon i rummet med gummihanskar som ville torka några tårar"......och det var inte på 70/80 talet, då Jonas Gardells bok utspelar sig, det var i princip igår, på S:t Görans Sjukhus.

Usch, ett sådant här inlägg kanske blir som "Lök på laxen" för den med Måndagsångest, ett boktips får bli Mark Levengoogs nya bok "Rosor, min kära, bara rosor"!
"Ännu en gång beskriver han tillvarons absurditeter på sitt oefterhärmliga sätt och lyckas med förlösande humor ge begreppet feelgood en lite djupare mening!
Sagt av Ingalill Mosander på Aftonbladet.

Vid datorn som vanligt Peter Olofsson alias Ulv Röde Ditt Virus i Förskylningscybersverige!

"Konstrundan fortsätter....nu med en gåta.....!"

Stanna upp en stund i läsandet av detta inlägg.........titta noga på bilden och gissa vad den föreställer!

En mönstrad strand så klart! Den svenska konstnären Gunilla Klingbergs bidrag till utställningen "Sense and sustainability" i Urdaibai, ett naturresarvat vid Spanska Biscayabukten.

Konsverket förstörs varje dag av havet och trampande nyfikna strandgäster, det återskapas varje morgon av en traktor med reliefmönstrad vält.

Bilden ovan kommer ifrån Gunilla Klingbergs hemsida, artikel i Dagens Nyheter här!
Någon mer än jag som vill se detta på plats? När åker vi, vi har en vecka på oss, sedan försvinner "A sign in space" förevigt..........fast jag har kanske fått ett uppslag nu.....Oumberlige Peter är ju på Böda Sand varje sommar, kan man inte övertyga Klingan att ta med sig sin "vält" dit, traktor lovar Oumberlige Peter att fixa, tycker faktiskt att det är hennes skyldighet att hjälpa White Trash campare till lite "God Konst"..........för visst är detta "konst" när det är som bäst!

Kom nu inte och skriv att "jag förstår mig inte på konst"......konst ska inte förtsås, den skall kännas och upplevas, glad, ledsen eller förbannad spelar ingen roll om man blir egentligen bara man "berörs" på något sett".

Självklart så skulle jag vilja vila mitt huvud på en av stjärnorna på denna strand och låta den fortfarande rådande värmen i Spanien värma min lekamen, undrar om jag inte skulle kunna sitta uppe hela natten också och vänta på traktorn, när den återskapar konstverket till måsarnas skrik.....hm...finns det måsar där föresten?

Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Ditt Gruskorn i Cybermaskineriet!

"Höstskörd......Söndagskonstrundan fortsätter.....!"

För några år sedan så gjorde ett konsultföretag en enkät undersökning på mitt jobb, en av frågorna löd: -Tycker du att ditt arbete inkräktar på ditt privatliv? På den frågan svarade jag "Ja", av 300 rövslickare så var jag den enda som svarade ärligt, för visst fan inkräktar arbetet på privatlivet, minst 10 timmar per dag försvinner i arbetsrelaterat trams. Missförstå mig rätt, jobba måste vi ju alla göra, personligen jobbar jag mer än 40 timmar per vecka, men tänk om man fick ägna sig åt det man helst ville göra på arbetstid, som att besöka gallerier exempelvis, bara det är ju en heltidssysselsättning.

Ett besök alla borde ta sig tid att göra är att besöka Galleri Young Art här i Stockholm, just nu ställs Marion Finks helt underbara oljemålningar ut.

Tavlan ovan, måste bara bli min med tiden, snart kommer alla goda höstäpplen, minst 8-10 Ingrid Marie per dag håller Oumberlige Peter lycklig långt fram till senvintern!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Gallerist i Cyberäppelträdet!

"Oumberliga Peter åter...subversiva homoerotiska spel...!"

Vet inte riktigt hur länge jag bloggat nu, men är nog snart inne på 5:e året. Bara att erkänna, bloggen har blivit en del av mig "själv". Då menar jag inte bara själva inlägget och kommentarena, utan även allt som kommer "kring". Ska ge ett exempel, här i Stockholm, närmare bestämt på Östermalm så har jag ett flertal gånger passerat en stor vit plastig staty föreställanade en ung kvinna, ranglig, 3 meter hög och stående på ett par platåskor. "Wowfaktor" direkt, detta skapade ju i sintur detta inlägg, men vägen dit har gett en massa spännande och intressanta nätupplevelser. Hamnat via googlande på sidor jag inte ens visste fanns.

Vi börjar med konstnärinnan själv och hennes hemsida Cajsa Von Zeipel , en ung kvinna född 1983 i Göteborg. Just nu kan du se en del av hennes alster hos Andréhn-Schiptjenko, utställningen varar September ut.

Sedan händer det, jag hittar en djäkligt fin och välskriven nätsida, Radar Magazine, där har en kvinna vid namn Sonja Nettelbladt skrivit en "artikel" om Cajsa Von Zeipel, så fint och bra skriven att jag önskar att jag skrivit den själv, men nu är inte fallet så. Oumberlige Peter är en enkel och primitiv man. Antingen gillar jag saker eller inte, att målande beskriva och detaljanalysera har jag svårare för, det överlåter jag åt andra, som i detta fall åt den Goda Nettlan eller vad hon nu kan kallas för av sina Vänner!

"Cajsa von Zeipels kvinnor är både sensuella och skrämmande. Med sina långa smala kroppar i utmanande kläder och höga klackar sträcker de ut sig på sängar, svingar sig runt strippstänger eller involverar sig i subversiva homoerotiska spel. Det är sköra kvinnor, sexualiserade och bräckliga, som med stora ögon sorgset blickar ut i intet. Men med sin överdimensionerade storlek blir de sköra skulpturerna både skrämmande och kontrollerande. De blir utmanande istället för utsatta, monstruösa istället för sexiga, obehagliga istället för behagande. Som betraktare känner man sig betraktad av deras sorgsna blickar och sexualiserad av deras explicita ställningar. Med sin konst vänder Cajsa von Zeipel ut och in på den självklara relationen mellan betraktaren och objektet, mellan betraktaren och den sköra vackra kvinnan. Med sin enorma storlek tar skulpturerna tillbaka blicken, tar tillbaka kontrollen över sig själv och sina kroppar, sin sexualitet och sin identitet."

Visst var stycket ovan fint skrivet? Det har jag plankat, snott, lånat kalla det vad Ni vill ifrån
Radar Magazine, skribent Sonja Nettelbladt, vill du läsa hela nätartikeln så går du in här!

Har du tråkigt, nyfiken på konst i skulpturform gå då in på länkarna ovan och berika ditt liv, precis som jag gjort!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Gallerist i Cyberträsket!