"Nu har jag snöat in på det här med hänglås!"

Först måste jag nu skriva att det blir helt fel om du läser detta inlägg nu, först måste det som är under detta läsas annars blir det konstigt!

Jo, mina funderingar fortsätter i och kring det här med att befästa sin kärlek med hänglås som låses fast vid ett broräcke och sedan slänger man bort nyckeln!

När vi gör det, alltså kopierar eller vill efterlikna något ifrån ett annat land då blir det jämt så djäkla fel och mesigt på något sett, hänglåsen är ett levande exempel på det Som "hänglåsofil" så har jag nu gått igenom det digra material av bilder som finns på lås över hela världen och vad ser jag, man har verkligen inte sparat på "krutet", i de flesta fall så är det lås i 500-1000 kronors klassen, obrytbara i princip och rostfria, dessutom graverade och påkostade.

Vad händer i snållandet Sverige då, landet fyllt med män som inte ger sina kvinnor fina presenter, för visst måste det vara mannens uppgift att köpa hänglås (Vet i skrivandets stund inte om det är så eller om man ska gå in på exempelvis Claes Olsson tillsammans, berätta gärna?)

Ja, vad händer i Sverige, jo, man köper budgetlås ifrån Kina för någon tia, som rostar sönder på några år och inte kostar man på någon gravyr heller, Västerbrolåsen har man skrivit med spritpenna på!

Sedan det "fucking" värsta av allt, man har valt helt djävla fel bro, Västerbron tar man livet av sig ifrån när man har olycklig kärlek inte tvärtom! Så Oumberlige Peter ska genast ge sig ut på Stadsvandring och hitta en liten finare romantiskare bro som vi sedan här på bloggen kan uppge som Officiell Kärlekshänglåsbro!

Vid datorn i snålhetensår 2009 Peter Olofsson!