"FAAATTAAAA FÖÖÖÖR I HELVETEEEEE.....!"

"Ulv Röde hade nu suttit ett bra tag på en flat stor sten och försökt göra ett inlägg om cancer på sin bärabara dator. Ja, inte om själva sjukdomen, den var redan välbehandlad inom de flesta områden i såväl literaturen som i medierna.

Nej, det han ville göra var ett inlägg om alla de olika organisationer och människor på som på olika sätt påstår sig "dra sitt strå till stacken" för att lösa cancernsgåta! Otaliga möten och kontakter hade han haft med olika människor inom detta sjukvårdsområde. Ulv Röde hade faktiskt svaret på cancerns gåta inom räckhåll, men vem skulle tro honom? Människor med makt och prestigegenen inom sig skulle aldrig lyssna, det som behövdes var gräsrötternas öron och röster. Vilket barn som helst skulle förstå att om alla som på olika sätt arbetar med cancerforskning kom samman och verkligen samarbetade, så kanske man tillsammans skulle nå resultat. Fast det skulle nog aldrig hända, för Ulv Röde var inte så populär bland de "styrande cancerorganisationerna", han var inte längre välkommen sedan han på flera möten förslagit olika sammanslagningar för att nå en enad front inom de olika cancerförbunden, stiftelserna och fonderna!

Ulv Röde var inte dummare än att han förstod att om man sa att makten skulle slå sig samman så skulle det bli mindre människor totalt sett som fick presentera sig som ordförande, chef eller styrelseledamot! Sådant är aldrig populärt, människorhjärnan var aldrig större än så, på "bostadsrättsföreningsnivå" eller på insändar nivå där folk i Sveriges alla tidningar ödslat sin tid på att skriva insändare om att folk borde "plocka upp hundskiten" efter sig!

Under tiden människornas små interna maktkamper pågår så sprider metastaserna sig i kropparna på de cancersjuka, nya svulster bildas.

Ja, det var nog som många hade sagt, Ulv Röde trodde han var " en klok i en värld av dårar", men visst var det så, det hade han vetat sedan han var liten..........han slog ihop sin bärabara Dator och lämnade den kvar på stenen, plockade upp sin packning och började sakta vandra..........han vände sig inte ens om för att ta ett "sista förväl".........ännu en gång så kände han hur musklerna spändes och inom honom kände han ur ett avgrundsvrål växte sig starkare och starkare!

Så plötsligt så stod han vid dalgångens rand och vrålade högt ut i ensamheten...."FATTA FÖR I HELVEETTEEEEEEE!" Den enda som lyssnade var en fjällräv som medans han killade ner i sitt gryt tänkte!

"-Komma här och skrika och störa mig, jag som köpt en ännu större platt TV till mitt gryt!"

Ulv Röde kände att linnesvepningen runt hans svärd inte var riktigt knuten, men han struntade i det! Han lät svärdspetsen sticka honom i lårets baksida, smärtan och den difusa lukten av blod sporrade honom att vandra vidare......adrenalinet strömmade till, musklerna spändes och lungorna fylldes ännu en gång av den kyliga vårvinter luften, för viss luktade det vår, minusgraderna och snön till trots.......................kanske skulle han komma tillbaka då allt stod i blom.........han visste inte själv...............

Ulv Röde.