En blogg om ting som man inte kan vara utan, alltså oumbärliga ting. Numera också med en massa lika oumbärliga tankar och funderingar!
lördag 21 maj 2011
"Det här är PocketHexan....Det är henne allt handlar om egentligen......!"
Som sagt får jag presentera PocketHexan även kallad Lilla Frun! Det är egentligen henne allt mitt bloggande handlar om. Idag här vi bröllopsdag, vi har varit gifta i 23 år i år och varit ett par i 25 år! Jag började ju att blogga om sjukvårdsfrågor i bloggen Jernsaxen för snart tre år sedan, det hann dessutom bli en Patientförening av det hela! Sedan startades Oumberligating, för att vara en liten "lockblogg" till Jernsaxenbloggen, som i början var en mycket "tungrodd" blogg med mycket svår sjukdomsproblematik. Bl a handlade den om min Hustrus svåra sjukdom, för vem kan tro när de möter Pockethexan att hon är en av Sveriges hårdaste medicinerade smärtpatienter. Ingen kan se det som pågår i hennes kropp, kanske kunde de som träffat henne se att hon var lite "trött" i Torsdagskväll då vi var på Skugge&Co:s Boklandserings Party för Ann Rosmans nya bok! Kanske såg någon hur hon en stund började grimasera ock kvida lite av smärtan som drog igång i hela kroppen. Som hennes personlige assistent så ser jag det direkt, har skött henne i 17 år nu, så snabbt som bara den så trollar Oumberlige Peter fram Morfin och ser till att denna underbara substans når de delar av kroppen som behövs för att ge "svalka"!
Jag skulle kunna skriva spaltmeter om hennes sjukdom och hur illa behandlad hon blivit i princip överallt där hon hamnat både inom sjukvården och inom myndighets Sverige. Fast det är ointressant just idag! En sak är säker, det går inte framåt med Svensk sjukvård inte just nu och definetift inte då det gäller kvinnosjukdomar. Som sagt alla människor har sin historia och varje upplevd händelse är ens egen och utgår också ifrån den egna individen så det är viktigt att aldrig jämföra varandras "elände" eller gradera det hela på en skala vem som har det värst!
Fast visst finns det grader i "helvetet" när livet hotas och man dör av sin sjukdom då är det "värst" för då är ju "showen över", 12 "följare" har jag haft till min sjukvårdsblogg och till Oumberligating som inte längre "finns med oss" här i Blogglandia!
Ett sett att ta tillvara livet på kan ju vara att läsa och berikas av fantastiska historier och levnadsöden i bokform, har träffat många bokbloggare genom min Fru den sista tiden. Fast ibland känner jag att en del människor "lever bara genom böckerna", inte alla men en del som sagt! En bok blir ju bara riktigt "levande" när man pratat med andra om den och hur man upplevt och tolkat det man läst, först då "lever" man på riktigt! Min fru PocketHexan lever på riktigt, det vill jag lova och det gör jag med, hoppas det märks i min blogg, mina inlägg kan ibland tyckas banala och lite ekivoka, men jag lovar det handlar om "livet" och jag vet att många av mina läser vet det och "ser" det! Alltså jag fortsätter i samma stil, min Fru tar mig " i örat" ibland och säger med allvarlig blick: "-Ska du verligen visa det där inlägget?" Jag svarar då alltid: "Ja, jag måste det!" Jag är ju trots allt bara en man! Då ler hon och ibland skrattar sitt härliga skratt!
Nu tycker jag du ska bli en "PocketHexa" du med så gå in på Lilla fruns blogg och se hur man gör......det Bästa i livet är gratis.....(ler) Klicka här!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson Din Bibliotekarie i Cyberhyllan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Kärlek till er båda Hjältar!
Lilla Frun för att hon vägrar att låta smärtan bestämma och för att hon inte låter rädslan hålla henne fången i hemmet!
Till dej för att du finns där och stöttar henne och inte ber henne stanna hemma!
Många anhöriga blir rädda när de ser smärtan och det jobbiga och vill då att man ska sitta i "säkerhet" i hemmet.
Är så glad åt att ni vågar och tillåter!
Puss till er bägge!
Grattis på 23-årsdagen. Snart silverbröllop.
Håller helt med Lippe och måste säga att jag imponeras över din vackra fruns sätt att leva "normalt". Det är ju inte bara releases ni besöker ofta, ni går på auktioner, konstutställningar med mera.
Det är vad jag kallar ett värdigt och strongt liv!
Säger bara: ett inlägg helt och hållet om det vackra ordet KÄRLEK! Lycka till med minst 25 år till!
Skicka en kommentar