Nej, nu är jag på gång, kör på med lite mer Louis XV!

Detta skrivbord/komod som är gjort av mästarnas mästare när det gäller möbler från den här tiden Gilles Joubert (1689-1775) levererades den 29:e december 1759 till Louis XV arbetsrum, ja, kabinett heter det ju i fina sammanhang, i Versailles. Bordet är utfört i ek med röd lack och Japaninspirerade guld inläggningar/målningar.

Eftersom de säkert finns fler än jag som har som hobby eller arbetar i antikbranchen som läser denna blogg/tittar till, vilket som, så vill jag poängtera att det jag skriver här är väldigt allmänhållit. Vissa saker är en självklarhet för vissa, men eftersom jag ogillar kunskaps och stöd dighets attityden som ibland råder i denna bransch så vill jag göra det mycket enkelt och överskådligt.

Fick som vanligt igår några mail hit www.oumberligating@live.se och det var en tjej som undrade en sak. Hon hade tittat på ett engelskt antikprogram och förfasade sig att innan de möbler som inköptes såldes på en antikmässa där så lämnades de in för totalrenovering.

Tack för det mailet, svaret på det är att så är det om vi kommer ner i Europa/England, varför det blivit så kan man bara gissa, kommer till det senare.

De nordiska länderna är generellt sett mycket noga med att möblerna får behålla sitt ursprungsskick, men som med mycket annat så är det nog, tycker jag, tråkigt nog på gång här också. Att exempelvis hårdrenovera en 1700-tals möbel till i princip nyskick gör att den ibland nästan är omöjlig att skilja från en ny tillverkad såvida tillverkaren vill att den ska verka vara en gammal ny renoverad möbel, i princip en förfalskning). Använder man gammalt material så kan det bli mycket svårt att skilja en helrenoverad trämöbel från en nyproducerad i gammalt trä.

Jag tror också det kan vara en av orsakerna till att renoveringsboomen i Europa breder ut sig, det finns pengar att tjäna, sedan finns det fortfarande stora lager med mycket förstörda möbler från andra världskrigets bombningar i vissa fall kanske bara en låda eller ett stolsben kvar men använder man det som startmaterial då kan man helt plötsligt skapa en stol från 1700-talet av i princip ingenting. Personligen så tycker jag känslan sitter i slitaget, det blir mer levande på så sett. Vid datorn Peter Olofsson! Bilderna på möbeln kommer också ifrån http://www.whatantiquefurniture.com/ gå in där både se och läsvärd sajt, med fina länkar till små paradis!