onsdag 28 september 2011

"Det skulle jag aldrig skrivit.......!"


Hm......att jag aldrig lär mig, man ska inte riva i "gammal skit"! Inlägget nedan om den nya artikelserien "Att älska i nöd" i Svenska Dagbladet skulle jag egentligen aldrig skrivit. Redan när jag började skriva så berättade jag om hur ångesten gjorde sig påmind, men lite hederlig KBT kanske är bra brukar jag tänka! Inte en minuts sömn blev det denna natt, inte ens "nattmaran" kunde rida mig trött till sömns! Känner att jag gjort mitt i "debatten" om sjukvård och omsorg, man kommer faktiskt ingenstans, knappt ens via föreningsverksamhet, inte ens där lyckas man hålla en "enad front" och "Svensson" som kanske aldrig varit drabbad av någon större katastrof skiter i vilket, de funderar mest på vart pensionspengarna tar vägen om det går åt helvete med ekonomin. När den stora frågan när det gäller "köttberget",egentligen inte är hur mycket pengar man sparat ihop under livet, utan vem och hur det ska gå till när man vill bli torkad i arschlet i framtiden! För dig som tror att allt löser sig med privatsjukvård? Ska jag berätta en hemlis? Min Fru har haft privat sjukvård i 17 år nu, det har faktiskt aldrig fungerat på en enda punkt! Intressant va? Oroande? Det borde det vara!
På bilden ovan ligger hon och tar igen sig på ett av Stockholms finaste rehabcenter, oj vad jag skulle kunna berätta, men som sagt, jag hoppar över det, orkar inte med ännu en sömnlös natt!
Vi säger att allt var toppen istället, så kan "Svensson" sova tryggt, i tron att det faktiskt finns någon som bryr sig! Säger bara, lycka till i framtiden!
Vid datorn som vanligt Ulv Röde alias Peter Olofsson........Ditt Ångestskrik i cybernattmörkret!
PS: Artikelserien fortsätter idag i Svenska Dagbladet och temat är idag att äldre faktiskt vill slippa bli vårdade av sina barn!

6 kommentarer:

Lippe sa...

Klump-i-magen-inlägg!
Oro för föräldrar, mig, mina vänner och mina barn!
Jag känner mig också precis trött och utmanövrerad ibland. Men så kan jag ha en period när ilskan rinner till och beslutsamheten att få folk att fatta och reagera slår till. Då ringer, skriver, mailar och bråkar jag till alla håll och kanter. Jag hoppas att jag orkar fortsätta att vara en stökig jävel länge än!
Det är svårt att ligga på någon som sparkar!
Kram, kram, kram!!

Västgötskan sa...

Usch, håller med Lippe. Klump i magen blev det här med.

Jag tror faktiskt inte att det är så att "svensson" skiter i det, men däremot är det nog svårt att få alla att stå enade, oavsett om man har samma åsikter eller inte.

Svenskar har ALDRIG lyckats skaka om samhället i stort.
Kolla nere i europa, där de strejkar. PÅ RIKTIGT. Vi är ett jävla mes-folk! :-(

Anonym sa...

Klumpar med er andra.
Men jag säger som Lippe: Jag är en jobbig jävel!

För att övergå till annat så skrattade jag högt då jag läste om hur du tar hand om din fru efter bokmässan. Bra jobbat!
Jättefint Foto på er!

Baronessan sa...

Sorgligt men sant. Om man haft en spåkula så skulle man ha sparat undan pengar från dag 1 för att kunna anställa en vårdare när det smäller till.
Med tanke på ditt föregående inlägg kan jag aldrig sluta förundras över att vissa blir drabbade så ofta och hårt medan vissa glider genom livet i majonnäs. Varför? Stora kramar!

desperat hemmafru sa...

Hu ja. Nä, skiter i det gör nog ingen, men man orkar liksom inte stå på barrikaderna. Hoppas kanske att någon annan ska göra det åt en? Jag har tänkt jättemycket på hur det blir när man blir gammal. Funderade ett tag på att öppna ett privat seniorboende. Men jag är inte i den baranchen egentligen. Fast oavsett - kan det bli sämre?

BP sa...

Här vet jag inte om jag hänger med riktigt. Att ni har råkat ut för allt för mycket under en llivstid är det ju ingen tvekan om.
Vad jag inte förstår att om ni inte är nöjda med privat sjukvård, varför inte byta då.
Att redan nu oroa mig för vad som kommer att hända när jag blir gammal anser jag är lönnlöst. Den dagen den sorgen - eller så blir jag överkörd av en buss imorgon.