torsdag 10 juni 2010

"Va fan Peter........uppryckning nu!"




Ja, va fan så här går det inte att hålla på! Sitta och skriva svåra inlägg om "jakten på lyckan" mitt i natten, blir ju själv deprimerad! Fast artiklarna i sig ledde till att jag själv tog mig en liten "funderare" på vad som gör mig glad. Uppriktigt Vänner, tror inte jag ska skriva om det, då kanske jag mister mina lilla men trogna skara följare!
Fast ibland är just banala glädjeämnen det som gör en riktigt glad, jag är så primitiv att jag faktiskt ibland kan le och bli glad över det enkla, som när någon visar arschlet exempelvis.
Låt mig förklara, när jag för första gången som 10-åring kom i kontakt med denna "subkultur", mooning alltså, så fattade jag ingenting, men kul var det tyckte jag, omgivningens reaktioner och utövarnas egna glädje över att i all enkelhet visa röven för föripasserande eller som i mitt/vårt fall, Farsan körde om en "raggarbil" och grabbarna i bilen visade häcken för oss!
Just glädjen hos utövarna är väl det som smittar av sig mest och får mig att le, har aldrig moonat själv......hm...nu ljuger jag igen som Pippi sa......fast inte direkt offentligt, det har varit mer av privat karraktär!
Hittade en kul bild i ämnet mooning.......kolla in killen som pratar i mobiltlefonen samtidigt........det är kul eller sorgligt, väl själv.....man kan ju för fan inte visa röven och prata i telefon samtidigt....vart är mänskligheten påväg?
Vid datorn som vanligt Ulv Röde........kanske pågång att finna/känna lycka igen!

4 kommentarer:

imse sa...

Mooning har jag aldrig provat, i alla fall inte sådär, med stor mängd åskådare. Tror inte att det vore så särskilt lyckat. Åtminstone skulle ingen bli lycklig av det.

Det är svårt det där med lycka och meningsfullhet. Själv skulle jag bli lycklig om jag fick gå och lägga mig och sova igen.

Ha det gott, Peter!

Elle sa...

Lyckan ligger väl i att försöka se de små glädjeämnena i vardagen?
Finns väl ingen som alltid är lyckig? Och vem vill alltid vara lycklig, då skulle man glömma bort känslan för att den skulle bli alldeles för normal efter ett tag.
Efter regn kommer sol och när den skiner känner man lycka ett tag.

Ah, vad sitter jag och svammlar om nu igen...
Jag har ingen aning om hur man hittar lyckan...*ler*
Ha en framgångsrik dag!
Kram Elle

desperat hemmafru sa...

Hi, hi. Du gör mig glad i alla fall och det är inte det sämsta. Jag går också runt och funderar över lycka och meningen med livet. Det är jobbigt. Riktigt jobbigt! För mitt uppe i allt funderande så inser jag att tiden bara går och jag gör inte ett dugg åt det. Och jag har det JÄTTEBRA, men känner ändå mig inte nöjd. När jag tänker efter kan nog det mesta bara bli sämre...

Jag hoppas att du får en riktigt bra fortsättning på veckan!

Nu ska jag städa (meningen med livet?)! ;-)

desperat hemmafru sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.