torsdag 17 december 2009

"Hittade du ingen mindre gran?" Inlägg Nr:4


Ja, så kan det gå när man arbetar så hårt och mycket att man inte hinner blogga så mycket som man vill. Bloggnödigheten tränger på! Det blev 4 inlägg på raken idag, jobbigt? Inte alls, helt underbart!
Man kan ju bryta ner Julen i olika moment, ett av dem är helt klart införskaffandet av årets Julgran. Vi har testat alla varianter Kungsgran, Tall, Plastgran, Egen Granodling och Stulen Gran! Hmm...att erkänna att man är tungt kriminell så här i Juletider är väl inte så lyckat, men jag tycker det är viktigt att man är ärlig på sin blogg. Det är över 10 år sedan granstölden skedde och det var på Kyrkans mark och jag har fortfarande inte gått ur Svenska kyrkan så jag har betalt många gånger om för den, dessutom är det fint det här med kristendomen......både Gud, Jesus och dåvarande Biskopen har förlåtit mig, hoppas jag!
Denna händelse, granstölden alltså utspelades sig när barnen var små och deras Mor var svårt sjuk och bodde en längre tid på Servicehus, vi hade varit och hälsat på henne och som vanligt gjort ett tårdrypande förväl på kvällen, ensam i vinterkylan stegade en trött och sliten Pappa ut med sina tre små barn ifrån Servicehuset där Frun och Modern förvarades. Helt håglösa var vi inte, vi hade fått ett halvt löfte om att Lilla Frun kanske skulle orka komma hem över Jul.
Min äldsta son då 5 år sa helt plötsligt till mig:
-Pappa vi har ju ingen gran!
Nej, faktiskt det hade vi inte, det här var sent på kvällen och jag skulle arbeta extra in i det sista för att ha råd att både fira Jul och betala servicehusavgiften för min Fru. Mormor och Farmor skulle komma och lösa av varandra som "barnvakter"! Tror knappast att de kunde fixat en gran med tre små barn och julstök på "halsen"!
Handlingarnas man som jag är så tog vi helt sonika en sväng i vintermörkret till en mörk skogsväg, på med vantar och mössor och fram med Morakniven i verktygslådan, sedan bar det väg in i skogsmörkret med ficklampa som enda belysningen, månsken och snö gjorde tillsammans att det var faktiskt riktigt ljust trots allt. Så helt plötsligt så stod den bara där på en liten tuva i snön, Granen med stort G! Började genast karva av stammen med Morakniven, storbror undrade varför vi inte hade någon såg med oss ut i skogen. Medans han även höll sin ett år gamla Lillasyster i famnen och mellanbror rullade runt i snön undrade han också om man fick göra så, alltså ta granar i skogen! Den Lillgamla rackarn mumlade något om skogsmulle, ungarna lär sig så mycket skit nuförtiden!
-Självklart får man göra det, Tomten ringde och sa att det var okej eftersom Er Mamma är så sjuk! Storebror nöjde sig med det svaret, har Tomten sagt det så är det helt klart helt rätt! Tomten kan man alltid lita på!
Vi pulsade tillbaka till bilen genom snön och åkte sedan hem, faktiskt riktigt nöjda med oss själva och våran julgransjakt! Lilla Frun fick också komma hem till Julen och allt blev frid och fröjd! (Berättelser ska ha lyckligt slut, därför så ska du också som vill ha lyckliga slut stanna HÄR......................Lilla Frun lyckades sedan precis till Nyårshelgen få hjärtstillestånd och nästan dö pga av felmedicinering, bilen fick säljas eftersom jag inte orkade arbeta extra med tre små barn, Lilla Frun har varit sjuk i 15 år nu och sjukvården och omsorgen har inte blivit bättre, därför har jag startat Patient och Smärtföreningen Jernsaxen)
Vid datorn i Juletid Peter Olofsson!
PS: Jag samlar inte bara på gamla Oumberliga Prylar, självklart så gillar jag gamla foton också!
Ifrån en fil som jag kallar för "Stoppa plågsamma Julgransförsök" hämtar jag bilden ovan, tagen i USA på 1920-talet, bilden i sintur kommer ifrån en helt underbar sajt med bilder www.shorpy.com

5 kommentarer:

Roses & Angels sa...

Hej! Ja du ibland så har man lite uppehåll eller försöker att ha det i alla fall. Jag är en biten bloggare nu och har svårt att hålla mig ifrån min. Kul att du är igång då igen. Hihi ja det finns så många fina bloggar med massor av fina tips och så, inspirations källor :-). OK jags ka inte heller då säga god jul o det ännu då. ha det gott kram

Västgötskan sa...

Här råkar man vara ifrån bloggen ett dygn och möts av fyra inlägg!? :-O

Det är ju inte så att dina oumberliga inlägg är korta heller... ;-)

Egentligen har jag bara ett följdfråga efter dina detaljrika beskrivningar; Hur sjutton lyckades ni få av granen med en morakniv??? :-O

Karins fotoblogg sa...

Oj, oj! Nu har jag haft en stunds läsning här hos dig, käre Peter den Oumberlige, eftersom det var ett litet tag sen jag var här! :)

Jag känner med dig och din familj när du beskriver din tidigare granstöld. Ni är starka.

Jag blev fascinerad av bilden du visar här. Gillar ju att studera foton som du vet ;) Noterade att modern och de två äldsta barnen måste ha blinkat under den långa exponeringen som det förmodligen var, då det är "sudd" framför deras ögon. Vilken gran och vilka prylar de har hängt i den! Fascinerade som sagt.

Nä, jag önskar inte heller en God Jul än, det sparar vi :)

Kram på dig!

Häxan sa...

Du är nog förlåten för den granstölden både från högre ort och moraliskt. Skönt att se att du är i toppform.....många härliga inlägg!
Kramar från Häxan.

katarina sa...

kul att hitta din blogg när man ligger här nästan mitt i natten och familjen sover...jag ligger ofta vaken. Din blogg muntrade upp mig, verkligen. Ha en bra dag och GOD JUL