"Ett vanligt djävla Vikingaliv! Del II"

"Kryckan" alltså min Kära Hustru har det bra hon. Som vanligt så märker hon inte ens att jag förflyttar vårat Vikingaskepp i från Kungsgatan några kvarter ner Stömmens utlopp och till Grand Hotell!

Jag är rädd om min Fru och hon sover/ligger alltid på en av långbäddarna som har midjebälten, jag sätter alltid fast henne i dem, fast hon sover, så rullar vi vidare till "Frukosten"!
Denna helg blev det Frukost som sagt på Grand Hotell eller rättare sagt ifrån Grand Hotell.

När jag är själv så brukar jag få med mig lite "god fruksot" helt gratis, men sista gångerna så har jag fått betala en "symbolisk summa" och efter detta inlägg så blir det väl fullt på parkering utanför av husbilar, så nu kanske jag "bränt mina skepp" och aldrig mer kan ta med mig frukost därifrån! Fast det finns ju fler Hotell i Stockholm!

Bilden på slottet tog jag genom vindrutan, men den blev lite sned, för jag fick luta mig lite över min fortfarandes sovandes Fru och när jag lutade mig över henne så trodde" hon att det var "bus" pågång och "nep mig", därför blev bilden lite sned!

Det finns andra problem med att "Kryckan" sover så länge på Lördagmorgnarna, tre gånger har riktiga "kändisar" vandrat förbi husbilen precis när jag kommit ut ur bilen, bla Bruce Springsteen, Madonna med livvakt har joggat förbi och senast var det Bill Clinton som var ute på morgonpromenad! Om inte "Lilla Frun" låg och sov så kunde jag ju bjudit på frukost! Fast egentligen så vete fåglarna om jag skulle vilja bjuda Bill Clinton på frukost ihop med min Fru, killen är ju inte riktigt "navlad"!

Fast en gång när jag var själv så började jag prata med en "superkändis", hon stod vid vattnet utan livvakt och betedde sig konstig klockan 6 på morgonen. Jag började prata med henne, det visade sig att hon hade diabetes och just fått insulinkänning! Hon fick komma in i Husbilen och fick socker och mjölk, vi pratades vid lite om livet i största allmänhet, hon vilade lite, lånade sedan toan på Husbilen, jag fick en kram och jag lovade på heder och samvete att aldrig avslöja vem hon var, av någon konstig anledning så vill hon inte att någon ska veta att hon har diabetes.

Mycket konstigt, men i andra länder så ser de ju saker på andra sett!

I Sverige så skulle vi ju inte skämmas över sådant! Min Morsa har "äggvita" och min Farsa har "sockesjuka", inte undra på att jag ser ut som en djävla "maräng"! (Okej, den var dålig, det var den!)

Ja, i vilket fall som helst så håller en Viking alltid sitt ord! Fast det känns ju trist att inte kunna berätta vem som vilade, fick mjölk och socker och gick på toan i vår husbil, fast vem skulle tro mig?

Fast jag har bildbevis, när hon var på toaletten och tvättade händer och ansikte så tog hon av sig sin klocka, vigselring och armband. Det låg på husbilens bord och då lade jag mitt körkort brevid och fotograferade medans hon var på "holken", gravyren i ringen syns tydligt och texten i den vet troligen bara jag och några till! Hon ringde sedan sin "livvakt", de kom två stycken och hämtade henne, den ena var mycket otrevlig mot henne! Vilken djävla tur att man kan ta sig en nattpromenad hur man vill utan att redogöra för när man går ut i Stockholmsnatten!

Men som sagt, ett hedersord är ett hedersord!

Vid datorn som vanligt Ulv Röde!