Invecklat filosofiskt inlägg..........orkar man egentligen med ett sådant så här mitt i veckan!
En del människor tror ju att det är en mening med allt som sker här i livet och att allt på någotvis länkas samman!
Jag påstår inte att det är så, men om det är så och inte allt är så tydligt, då måste man få hjälp med att tolka det som händer i ens liv!
Jag är nu inne på mitt 3:e bloggår och jag har i princip sagt att nu slutar jag blogga var tredje månad! Jag gillar min blogg, jag gillar andras bloggar, tycker faktiskt det är skitkul med bloggar!
Fast bloggar är livsfarliga, många innehåller länkar och jag är nyfiken av mig så jag "länkar mig ofta vidare" och de kan sluta precis hur som helst..........nätet är universum och inget annat!
Som nu, idag på morgonen har jag suttit i över 2 timmar och läst, självklart inte bara bloggar utan massvis med annat om historia, forskning mm.
Mallin Biller som jag skriver om i inlägget nedan är Frödingfantast och vips så har jag hunnit med en timme Fröding, det ena ger det andra helt enkelt, ja, ni vet hur det kan bli i "nätets underbara värld".........ett sökord på Google och universum öppnar sig...........ja ibland inte, man får hitta nya infallsvinklar för att få "himlen att öppna sig"!
Sökte på Ratata......inte musikgruppen...utan den här korkade hunden som Lucky Luke brukar råka ut för. Utfallet blev klent, men så hittade jag hans franska serienamn och vips så fick jag fram hur mycket som helst! Fast på Franska, som jag sorgligt nog inte kan ett ord på!
Åter till filosofin......om allt nu hänger ihop och det finns en mening med allt, så kanske det är meningen att jag idag faktiskt ska göra som Lucky Luke på bilden ovan......."kliva upp på hästen och rida iväg sjungandes i solnedgången"!
Hur har jag kommit fram till det då? I korthet, var igår ute och gick med en hund som var mer korkad än seriehunden Ratata, gillar kloka och intelligenta hundar, men i denna hunds huvud så fanns det ingenting som skulle kunna liknas vid "intelligent liv"! Nu är det ju inte den stackars jyckens fel, utan några hundra års avel som är det egentliga problemet!
Okej...jag fortsätter, skulle ha en "bild" till inlägget nedan, googlar och finner Malin Billers seriestripp och vips så kommer jag att tänka på serier och googlar min favoritseriefigur....just den här korkade hunden Ratata.......hittar brevid en bild på honom denna bild som finns på detta inlägg.................vakna....ni har väl inte tröttnat.....Lycky Luke som rider iväg i solnedgången!
Det är dessutom samma bild som jag använde mig av när jag första gången lade ner Oumberligabloggen för över 2 år sedan! Cirkeln är sluten, påsen är knuten, sista droppen är uppdrucken.....eller vad säger man!
Är detta ett tecken på att nu är det dags att säga att sagan är "all"? Att Oumberlige Peter ska börja åka buss igen och terrorisera sina medpassagerare med en massa frågor och tankar och berättelser! Det gör jag visserligen redan till mångas förskräckelse, även till mångas glädje för den delen!
Varför skriver jag detta jobba inlägg egentligen då, borde jag egentligen inte gå och äta frukost nu?
Ja, livet och bloggarna är fyllda med frågor........Om jag har svaren? Inte en enda....ju äldre jag blir desto mer undrande och frågande blir jag till det mesta här i livet!
Onsdagsfilosofi av Ulv Röde alias Peter Olofsson...eller om det nu var tvärtom?
3 kommentarer:
You poor lonesome cowboy.....
Tror att jag inte fattat hur allvarligt folk ser på det här med bloggar. En del kommenterar av plikt hos varandra verkar det som. Och mentaliteten att "om du inte kommenterar hos mej så kommenterar inte jag hos dej"
Jag tror att jag har en väldigt ovanlig "låt gå- mentalitet" till bloggandet.
Jag kommenterar och läser om jag vill. Jag kan vissa dagar göra flera inlägg och andra kanske inte något. Folk lider av bloggtorka och tycker det är jobbigt. Bloggtorka?? Jag har tom svårt att stava till det. Om man inte vill/kan skriva något så infinner det sig prestationsångest? Varför??
Jag bloggar för mitt höga nöjes skull. Jag är fortfarande så färsk i bloggandet att jag njuter hämningslöst av att surfa runt i den här världen, jag älskar alla olika former som finns. Korta inlägg på bara någon mening och långa beskrivningar av liv och leverna. De som lägger upp något inlägg i veckan till de som mer använder sig av någon twitter-modell.
Men om bloggandet blir en plikt, om man av någon anledning känner ett motstånd? Kanske inta en mera respektlös inställning till det hela? Jag bloggar när jag vill - om jag vill är min inställning.
Jag har haft kontakt med bloggare som gjort den operationen jag ska göra och några av dem som operation lyckades på visar sig inte längre, de hade alltså behov av att blogga under en period. Några har lagt ner bloggen och andra har den vilande och glimtar till kanske någon gång i månaden.
Låt inte bloggandet bli något som hänger över dej som ett jobbigt krav utan skriv, läs och njut när det känns bra och skit i det andra gånger.
Och akta dej för sådana som skriver skitlånga kommentarer. Men lite får du skylla dej själv!! Det är hos dej det blir så här långt, bara hos dej!! Fundera på det du!
Kramen ♥
(ordverifieringen idag hos dej : undra. Passande?)
Instämmer med föregående talare dvs Lippe som är en klok kvinna ♥ ♥ ♥
Tack♥ Tänk vad kul det skulle vara att få skratta med dej och Caja IRL!!!
Caja och jag skulle säkert gilla att "smala ihop oss" lite oxå *blink*
Caja är lite trött IRL och behöver vila, hon kommer tillbaka ska du se :)
Under tiden får vi sända varma läkande tankar till henne!
Kramen ♥
Skicka en kommentar