.jpg)
För första gången så måste jag "stanna upp" och "tänka till" lite innan jag börjar skriva dagens inlägg. Humor vill jag ha med, det är en av mina drivkrafter här i Livet. Kanske är det därfar jag blivit "bloggkompis" med Annette som jag vill berätta lite om idag. Vi har kommit i kontakt med varandra via mitt arbete med Jernsaxen. Hur obehaglig bilden kanske än känns så finns det viss humor bakom. Fast den kommer du känna av när du också läser hennes blogg som jag nu vill länka till, självklart så är inte humor huvudindigriensen. Hennes blogg Diagnoshjärntumör innehåller mycket, mycket annat, men det hoppas jag att du upptäcker själv och det ska inte jag sitta här och skriva om!
Hennes senaste inlägg börjar:
"Jag har som flera av er vet fått besked på att väntetiden till mitt nästa steg i kampen mot cancern är strålning och cellgifter. Optimalt vore enligt min kirurg och andra läkare på Neurokirurgen i Lund att min behandling påbörjas omgående. Eller som min kirurg uttryckte sig när jag frågade vad som vore bäst, "att börja så snart man har tagit bort agrafferna". Det innebär att för att jag ska ha bästa tänkbara utfall av behandlingen så borde jag påbörja nästa steg imorgon. Istället är det sagt att jag måste vänta i 5-6 veckor."
Annette har en liten undran i sitt inlägg som du läser i sin helhet på Diagnoshjärntumör
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!
PS: Bild och valda delar av text har jag tillstånd av Anette att använda!
9 kommentarer:
Jag läste hennes blogg igår och man inser ju att det man gnäller om är kattskit. Men ibland är det bra att läsa om sådant här. För man inser ju ändå hur bra man har det. Det är starkt skrivet och jobbigt att läsa , men ack så nyttigt.
Ha en bra Lördag. Kram// Häxan
Men är det sant det du berättade om i kommentaren inne hos mig är det ju chockerande. Jag skulle blivit skiträdd.Vad ska vi med lagens väktare till om de inte finns när vi behöver dem? Tycker de istället är där de inte borde vara...
När jag läste dagens inlägg av dig förstod jag att det är nåt särskilt som kommer att gripa tag om mitt hjärta. Jag brukar bli starkt tagen av andra människors öde. Ska genast läsa hennes inlägg. Det är nyttigt för att få perspektiv på sitt eget liv, du vet vad jag menar.
Skönt att du tagit ditt förnuft tillfånga och stannar kvar hos oss i blogg världen. Den skulle kännas mycket kallare och tristare utan dig min vän :) Vi får väl ge varandra värmande kommentarer när kylan biter i som värst.
Krama om din fina fru och känn värmen...
Ha en skön helg
Kramar Viveka
Många är det som hakar upp sig på de små tingen som vi ogillar, sådant som inte är värt att lägga kraft och energi på, det är verkligen slöseri med sin energi. Istället borde vi värdesätta de människor som finns omkring oss, dem vi tycker om och se helheten.
Men så är det att vi har olika ryggsäckar att bära på, saker att referera till och olika är våra lärdomar i livet.
Vi borde ta hand om dem som står oss nära, ta tillvara/ leva nuet och för vi vet inte hur länge vi har varandra hos oss… man borde inte ta saker eller varandra för givet!
Jag försöker se glädje, humor och ha omtanke med dem jag möter. Att inte göra små ting till stora hönor.
Jag förstår att länken du lagt upp är djup och berörande. Ska läsa den så snart jag kan!
Kram och ta hand om dig och din familj
/Tildé
Nej du har rätt, jag är lite ironisk emellanåt, eller så väljer jag bara att skoja om skiten (vilket bara är ett gott tecken). Nej precis, de som aldrig upplevt ångesten vet inte hur det känns och det tråkiga är att ordet ofta "missbrukas", tex att människor säger sig få ångest över små triviala saker som egentligen kanske bara är vanlig nervositet.
Hur menar du när du säger att man inte ska titta på skräckfilm? Tror heller inte att det hjälper att göra om min blogg till en blommig och glad sådan, för jag är inte blommig och glad. Mörkret kommer alltid finnas hos mig, men jag hoppas att jag någon gång ska kunna lära mig att leva med det.
Uppskattar att du tar dig tid och inflikar med tips (även om jag inte snappar upp dem, ha ha). Nej, du har rätt, jag får inte de mediciner jag behöver. Varför vet jag inte...
Jag är bekant med att många chefer har mer eller mindre psykopatiska drag, men så var inte fallet med den här människan. Hon lät sig hunsas med och bli överkörd över mer manipulativa och högljudda människor. Vilket inte alls är bättre än någon mer psykopatiska drag för en sådan vågar i alla fall säga ifrån när dess personal missköter sitt arbete på ett eller annat vis.
Blir lite mer nyfiken på din ångest och neuroborrelian, hur hände det ihop? Och hur blev du kvitt ångesten? Eller försvann den av sig själv när du tillfrisknade? Vill du ha tips på bloggar, så ta gärna en titt i min länklista!
Ha en fin dag.
Sanna
Allvarligt, ska du verkligen ha den där hemska musiken ihop med ett sådant allvarligt inlägg?
Ewa H.
Man kan inte annat än vara ödmjuk inför en människa som har den styrkan hon visar.
Att mitt i en så jobbig process, med all den rädsla och ovisshet den genererar, skriva en så livsbejakande och vital blogg är inget annat än fantastiskt!
Tack för lästipset, och kram på dig!
//Joacim
Hej Ewa H! Oumberlige Peter själv här som skriver en kommentar på sin egen blogg, det händer inte allt för ofta.
Visst kunde jag låta bloggen vara tyst, men livet måste fortgå, tror inte heller Annette tar illa upp av lite musik, viktigheten i inlägget försvinner inte för dens skull. Det är så fiffigt ordnat dessutom, ser du de där pyttesmå knapparna på bandspelaren, där går musiken att stänga av, bra också om man vill lyssna på de övriga länkarna som jag visar på ibland!
Ha nu en fortsatt skön Söndagskväll!
Kram ifrån Peter!
Hej Peter
Jag har länkat Diagnoshjärntumör till mina favoriter så det är lätt att följa..och så kan man läsa när man inte är dööötrött utan man både ser och förstår det man läser...hoppas du haft en jäkla bra söndag...bra musik har du ...nu är det natti natti och dyka in i paulunen...
Skicka en kommentar