
Lite bakgrund först! Det här är en "konstblogg", kanske inte bara "bildligt" utan även "andligt".
Det är ju även en konst att bara leva eller som i vissa fall "hålla sig levande"!
Den här bloggen startades ju upp bl a som en liten "dragblogg" för min andra blogg, en blogg om patient och medicinska smärtfrågor
www.jernsaxen.blogspot.com , det har lyckats över förväntan, den bloggen genererar visserligen i princip inga kommentarer, men eftersom den är ansluten till min mail
jernsaxen@live.se så kommer det in en hel del mail.
De flesta som inte mår så bra orkar inte med något "större ståhej" har jag insett nu efter ett 100 tal "tunga och svåra levnadsberättelser" om hur det är att vara patient inom svensk sjukvård 2010. Mycket inom vården är bra, men det finns ett stort "mörker" och särskilt för dem som hamnar "mellan stolarna" inom olika specialistkompetenser.
Som min Fru som ännu gång igår fick föras med ambulans till sjukhus för sin svåra "smärtproblematik"!
Vi har blivit mycket illa behandlade vi många olika tillfällen under den 16 år min Fru varit "smärtpatient", men igår var det så "illa" att jag tog med min Fru hem igen efter det att man beslutat om inläggning.
För att "sjukhuslivet" ska fungera för min Fru måste vissa kriterier uppfyllas, bl a så har hon två specialmadrasser (bäddmadrasstyp) dessa var igår en "omöjlighet" att få ha på avdelningen!
Om inte dessa kriterier uppfylls så blir min Fru ännu sjukare än hon var innan hon läggs in och det har hänt nu några gånger, bl a så fick min Fru för en tid sedan flyttas med ambulans mellan två sjukhus akut efter "felbehandling" inom sjukvården/sjukhuset!
Fick personalen att erkänna igår att Lilla Frun verkligen hamnat "mellan stolarna", en trevlig sjuksköterska gjorde allt vad hon kunde för att ordna det till det bästa, hon ska få sin "belöning" jag lovar! Dock ställde jourhavande Läkare till med kaos!
Kriget är nu igång förfullt!
Ringt och läst in mina "missnöjes meddelande" på flera berörda vårdinstansers telefon svarare nu på morgonkvisten, brukar fungera, vi får se vad som händer! Jag nöjer mig aldrig med bara telefonsamtal, men någonstans måste man börja!
Lilla Frun sover nu så sött brevid mig, jag sitter och lyssnar på hennes andning och den låter lugn, självklart så har jag precis som jag gjort under 16 år tidigare sett till att hon "fått all vård hon behöver" i hemmet, det kommer jag även i fortsättningen att göra "kosta vad det kosta vill"!
Fast jag tror att det är dax att "trappa upp vårdkriget" nu!
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson som idag tar sina "penslar" och målar två streck på varje kind, för det har jag sett på film att man ska ha när man "krigar"!