tisdag 24 februari 2009

Djävlar vad jag ska bli snäll och trevlig?


Det fula ordet som jag skrev i rubriken ovan lovar jag att aldrig använda i min blogg igen (ska i allafall försöka), jag ska heller aldrig mer "elda" upp mig och bli förbannad över sådant som jag inte kan påverka! Om det är en ny tanke att bli lugnare! Inte då, jobbar ständigt på den frågan.
För något år sedan gjorde jag en riktig "storsatsning" på att älska alla i min omgivning, jag lyckades faktiskt riktig bra i några månader, sedan spårade det ut ordentligt. Det var en "liten ängel" (Se jag är redan på gång, vilket fint ord jag kallar den billist som visade mig fingret fast det var han som gjorde fel)
Händelsen som gjorde att allt brast var den att jag kom åkande på mitt bästa humör på en mindre väg, ser en bil som har stopplikt, han stannar till, men trycker sedan gasen i botten och kör ut rakt framför mig. Jag tvärnitar, det tjuter rejält i däcken, eftersom jag nu älskat alla mina medmänniskor i cirka 3 månader nu (ju längre tiden går som man gör det desto lugnare och harmoniskare blir man, inte bara forskningen beskriver det, jag märkte det själv av egen erfarehet) God, glad och harmonisk som jag är så tänker jag, hoppsan det var nära, han gjorde bara en felbedömmning, det kan hända den bäste! Men vad händer han börjar bromsa in framför mig, ett sting av irritation känns längs min ryggrad, känner en bekant känsla vakna i min primitiva kropp, hjärtat börjar pumpa lite fortare och synen skärps (du som blir lika förbannad som jag, vet vad man menar, det är en liten skön känsla också) sedan, ja, sedan kommer det som jag är riktigt "rädd" för "vittringen" på blod och lusten att låta blod flöda. Sedan efter inbromsningen så gör den "lilla på jordentillsammans vandrande medmänniskan" ett fatalt misstag han vänder sig om i sätet och ger mig "fingret" inte bara en gång utan två gånger och den sista gången gör han en riktig "Robert Gustavsson" fuling han suger på fingret, i profil visar han det tydligt för att markera och sticker sedan upp det genom takluckan. Där skrev han i princip under sin dödsdom (eller kanske jag min egen, det kan ju vara en som är mer "galen" än jag i bilen framför, men troligtvis inte). Allt som skrivs kan ju användas emot mig dummare än så är jag inte så jag berättar inte mer, men om vi säger så här, är ganska säker på att han inte tycker det var någon bra idé att göra så och han lovade också "när jag pratade" med honom att inte göra det mer. Nu släpper vi den händelsen, men det här med att "älska sin nästa" gick över i den stunden.
Varför berättar jag det här då, det samlar väl knappast några "bloggpoäng" nej, det tror inte jag heller men "kärleken" för mina medmänniskor börjar spira igen. De goda "bloggarna" flödar och ger skönhet och visdom och påverkar mig i rätt riktning, till att bli en "godare medmänniska".
Det kanske inte behöver vara så märkvärdigt att just "älska sin nästa" ja, man kanske inte ska överdriva i mitt fall räcker det med att inte "reta upp mig" på någon liten varelse som begåvats med en lite "klenare genuppsättniung" än riksgenomsnittet, jag nöjer mig med det, då har jag kommit långt.
Igår "flippade" jag ut igen, fast det var av den lite "mildare" graden men jag vill be min omgivning om ursäkt för mitt språkbruk. Blev påförd tre sms tjänster jag aldrig beställt för 150:- kronor (Från ett företag som heter Funmobil) att detta företag är kriminellt det är det ingen tvekan om men att sedan inte få hjälp av sin teleopertör det fick min "bägare" att ännu en gång "rinna över" men okej, det blev ganska sakligt men hårda ordalag sas och de står jag i princip för även så här dagen efter, det som var riktigt illa var att jag inte "släppte problemet" efter telefonsamtalet utan förstörde trivseln för mina älskade familjemedlemmar med att vara "stökig" resten av kvällen. Har skrivit i ett tidigare inlägg att jag håller på att förvandlas till en silverrygg, gorillahanne som låter och brummar och rycker upp träd med rötterna, en i princip meningslös handling. Hoppsan varför i allsindar blev det nu helt plötsligt ett annat teckensnitt?
Hade det varit "den gamla Peter" så hade jag nog krossat tangentbordet, men eftersom jag "dyrt och heligt" lovat att bli "lite gullig och förstående" så kämpar jag just nu med att inte bli irriterad och fortsätter jag och skriver så blir jag kanske lugnare, puhhuuuuu, jag tror att det börjar lugna ner sig nu. Oj, se vad som hände, är det egentligen inte riktigt fint med den här lite lutande stilen, riktigt gulligt faktiskt.
Har försökt nu att byta teckensnitt men det fungerar visst inte, men jag släpper det och går vidare. Vill "bikta" mig mer om gårdagen. Som sagt inte nog med att jag var otrevlig i största allmänhet jag fick rejält ont i hjärtat också, har hänt tidigare och jag är ganska säker på att det inte är "nyttigt" så nu måste jag skärpa mig.
Så nu vänner där ute i cyberrymden vill jag ha lite mentalt stöd av er, ja, även praktiskt, om jag börjar låta irriterad och tappa fokus så kommentera det med än gång!
Uppriktigt tacksam blir jag då(ler) Nu "byggdes ju inte Rom på en dag" så jag är helt medveten om att detta är en längre process och att det kommer att ta lite tid.
Det här med att jag är "Vikingahövding Ulv Rode på nätet ska jag tona ner".
Omvandlingen till något annat måste ske, det är helt klart. Thomas Di Leva beskriver sig själv som en "Medeltida Rymdprins" jag känner att jag kan nog inte kan bli det, men är det någon som har något annat förslag?
Det blev som vanligt ett långt inlägg det här men jag vet att det finns några underbara själar därute med lika fina bloggar som läser och kommenterar det jag skriver, ni är bäst!
Med varma och vänliga hälsningar från Peter Olofsson!
PS: Riktig så "gullig som Thomas Di Leva är på bilden det blir jag aldrig, är ganska säker, men en tanke slår mig och det har det gjort under hela hans karriär, är killen äkta? Jag tror ni förstår vad jag menar, för om jag säger för om, då är det en fantastiskt människa!
Jag vet att även han har "kängat" till en bil som höll på att köra över honom, så menlös behöver man ite vara, som sagt en liten fundering bara. Bilden kommer från hans officiela hemsida http://www.dileva.nu/ Tänkte lägga in en dileva låt men det finns att ladda ner gratis på hans hemsida. Därför så blir det istället en Ainbusk låt - Älska mig för den jag är,youtube länk nedan.

9 kommentarer:

Anonym sa...

att här har man varit lite osynlig ett tag, men det beror på att jag bara kan göra en sak i taget : )

Det var ett fantastiskt inlägg det här!

Min första tanke är att det måste vara det här som är att blogga fullt ut. Jag tror på fullt allvar att Dileva lever som han lär. Om han sparkar på en bil så är det säkert bara för att försöka vara normal.

Jag var själv väldigt from för drykt ett år sedan. Då gjorde jag allt jag kunde för att rädda den goda i mig. Efter mycket ansträngning så lyckades jag väldigt bra. Ett tag så gled jag bara omkring och log. I höstas känndes det som om inget av det var kvar längre. Jag jagade dumma bilar i 170km/h och jag vrålade en medtrafikant rätt i ansiktet : (

Nu undrar jag varför det goda upphörde precis som du!

Mitt svar är att när man slutar jobba med sig själv så äter det onda på en så man tappar sina glidarskor och vässar upp tänderna.
Efter ett tag så är man en av ulvarna som slaktar sina offer varje dag.

Botemedlet är utan tvekan att ständig arbeta med sitt inre likt en munk. Tänka positiva tankar och undvika situationer där prövningen blir för stor.

Man kan också botas med fika!

Hälsningar din käre vän Ronny

oumberligating sa...

Tack Ronny! Tur att du finns och hoppet om godheten likaså, vi får jobba vidare du och jag.
Var på ett äldre boende igår, där "gubbarna" retade upp sig för fullt på varandra, så får inte livet sluta, men har vi tur så har vi 40 år på oss att nå "nirvana"
Hälsningar din käre vän Peter!
PS: Det gör inget att du är "osynlig" ett tag ta den tid som behövs för dina projekt!
Missade raden om fika, klart att mycket kan ordnas med det(ler)!

Anonym sa...

Akta dig för fikastunder Peter. Tror att sambon behöver hjälp med sitt golvläggarprojekt. Ja kanske inte golvet som sådant utan snarare att bära grejer. Och som den möbelfantast som du är så är du väl bra på att "kånka" just möbler.
Under tiden ni bär så kan ni ju öva på att ta det lugn. Inga svordomar när ni får möblerna på tårna osv :)
/Hanna
ps. sambon kanske vill lätta sitt hjärta om hur han stod upp för sin kvinna som en riktig viking mot en elak medtrafikant när jag knyckte hans p-plats i julas :)

LillaFlisan sa...

Näe, Peter Jag håller INTE med!!

Klart vi ska reta upp oss!!!

Sverige behöver FLER folk som retar upp sig!!!!!

Det finns så många företeelser som man måste visa ett verbalt "finger" åt. Och som jag önskar fler ville göra detsamma åt.

Själv gillar jag stilen franska bönder har. När de är tillräckligt uppretade tar de helt sonika traktorn (allihop) och kör upp framför regeringsbyggnaden och korkar igen Paris gator.
och där sitter de till de fått upp ögonen på folk!

Nä, vi svenskar (även jag så klart)är för flata, kolla bara hur försäkringskassan och arbetsförmedlingen (läs regeringen) får hålla på och bolla med människors liv utan större protester!!

Sen handlar det kanske om att välja rätt forum för visso.....

Min tålmodiga sida, den ytliga, som jag tack ock lov också har, när jag via min blogg och den sidan behöver jag ju också som balans!!


Så jag hoppas att du forsätter att reta upp dig!!

Kram


Flisan

Camilla Alvén sa...

Hahaha, då fick jag dagens dos av skratt, den bästa medicin som finns!
Det har kanske att göra med ditt sockerberoende, när blodsockernivån sjunker så sjunker också ditt goda humör och du blir lättretlig och irriterad. Jag skulle kanske skriva till Anna Skipper och se om hon vill komma hem till dig och sockersanera ditt hem och få rätsida på dig (hihi, fast det går nog inte).
Ha det bra
Camilla

Anonym sa...

Det där var ett underbart inlägg!! Hos mig plockade du i alla fall bloggpoäng!! Men jag tycker du börjar låta irriterad och tappa fokus, Peter - haha!! Så, nu har jag sagt det!! Skämt åsido, tycker det är jättebra att du jobbar på att bli en mer harmonisk människa. Man vinner så mycket på det. Och ilska är aldrig bra, vare sig för kropp eller själ. Men det är svårt när man stöter på såna där "dumma" människor!! Själv har jag börjat med avslappningsyoga. Och det hjälper, må du tro. ANDAS!! Själv blir jag nästan aldrig irriterad på mina medtraffikanter längre:). Kan skaka av mig det ganska fort, genom att koncentrera mig o ANDAS!
Och PS: jag har varit inne på pockethexorna o kollat. Älskar att läsa och roligt att få lite tips. Lämnade även en liten kommentar om boken Twilight, som ju blev så MEGASTOR, åtminstone häröver! Ha en trevlig tisdag. Och simma lugnt!!

Design i tid och rum sa...

Hej!
ja.. hur ska jag börja.?
Det är bra att du försöker att ändra dig och blir mera harmoniskt och tolerant.
Du måste veta att det ända vi kan påverka er oss själva. Vårt inre dialog med sig själv, är det stora problemet liger.Om den är negativ,kommer du att känna det i varenda cell i din kropp.och alla kring dig kommer att svara på samma sätt.

Om inre dialogen är positiv så blir du energisk och stark,och då ser nya möjligheter till din presentation i värden.

Och jag tycker samma som en av mina favorit personer;"Man ska fråga sig själv; VILL JAG STÄNDIG HA RÄTT OCH RÄTA SIG PÅ ALLT OCH ALLA,eller BARA VAR LYCKLIG OCH STRUNTA I ALLT "
kramar Dadda !!hoppas nu har jag inte skrivit så du bli arg på mig

Annie - Annalunda sa...

Hej Peter!

För det första... du är väl "gullig"? Bara för att man inte är som diLeva så behöver man ju inte vara ogullig! Såklart man ska bli förbannad...det blir jag ofta... för närvarande är jag d-igt förbannad... så precis som Flisan säger så är ju bloggen ett sätt att få balans å det hela. Nattuggla är jag också...sitter här halv två och skriver hälsning till dig... *suck*
PS: Sådana människor som du, jag, Flisan och många med oss kallas för A-personligheter har jag precis fått lära mig. Du vet säkert vad det betyder annars.... googla!
Har blivit lite sugen på Bukovskis efter att ha hamnat på deras sida via din länk.... men det är långt dit härifrån Småland. Har annars några grejer som jag hade velat ha värderade ev sålda av dem.

I vilket fall som helst... ta det lugnt....andas.... men bli förbannad när det är motiverat att bli förbannad!!!
Håller på att bearbeta min nörd (nautica, båtar, allt militärt, historia....you name it) till make att börja blogga så att du inte ska känna dig så ensam i denna kvinnodominerande värld....vi får väl se.... :) Oj det här blev långt...nästan som om Peter Hade skrivit ;)

Kram Annie

Anonym sa...

Meditera kanske vore något?
Kram på dig och Lilla Frun!
Susanne