Hade som vanligt tänkt att ta det lite lugnt med bloggandet ett tag, men så vaknar jag till av att det regnar och smattrar sådär trevligt mot fönsterbläcket som bara ett stilla vårregn kan göra.
Barnen sover över hos kompisar och "Lilla Frun" sover nöjt i sin lilla säng. Det var en tuff dag för henne igår, hockey på TV och det Lilla Livet har en väldig inlevelseförmåga när det gäller hockey så det tar på krafterna att titta på det för henne. Ska nog göra en Youtubelänk så alla får se hur vild hon blir när pojkarna leker på isen! Själv så gick jag in i min Dotters rum för att sova och få det lite lugnt en stund!
Oumberlige Peter hade också en tuff dag igår vill jag berätta! En smak av sommar, kanske rubriken på dagens inlägg borde ha varit. Ja, nu skall jag inte gå händelserna i förväg!
Detta hände igår, jag är lite "överansträngd" just nu kan man milt säga, långdragen förskylning, önt i öronen och en djäkla massa saker som måste göras i hemmet efter "Lilla Frun" inte riktigt är disponibel. Ja, jag klagar inte, men igår blev det lite tid över föratt ta det lugnt på så jag tog en sväng ut till Dalarö har på Södertörn 2 mil utanför Stockholm där vi bor. Tänkte vandra runt där, fotografera, äta något gott, ha det lite små trevligt så där med den person som jag gillar bäst, dvs mig själv(ler). Solen sken, måsarna skrek, lite kyligt i luften bara men en riktigt fin vårdag var det. Efter att ha knatat runt en stund så var det dax att hitta något gott att äta, tidigt på säsongen så det mesta var stängt! Men se där! Är det inte den Lilla Våffelstugan som har sin dörr öppen? Jojomensan det var det, nu djävlar i min lilla låda ska jag äta våfflor! Beställde några stycken och ett glas saft tog jag till! Det blir 125:- kronor (etthundratjugofemkronor).
Normalt är jag en mycket stökig och bråkig människa men jag ville inte förstöra den sköna känslan av lugn som trots allt fanns kvar i min sargade kropp efter den uppfriskande promenaden! Det var bara att betala och se glad ut! Kärringen i Våffelshoppen såg allt annat en glad ut över att ha en av säsongens första kunder på besök, en riktig "russinkärring" dessutom, inte pga av åldersrynkor som jag tycker är vackert, utan pga att ett helt djävla liv varit snorkig och snipig! Det var den här typen av människa som trots att allt hon säger och gör är korrekt så föddes hon med ett kroniskt människoförakt! Jag brukar "busa" lite när jag träffar på dessa varelser, men min medicin emot mina värkande öron gör mig lite seg så det enda upproriska jag kunde göra var att betala med en 500:- och spränga växelkassan! Gissa om det blev fart på kärringen och den redan ihopsnörpta munnen drogsihop ännu mer när hon frågade om det inte fanns mindre! Självklart så fanns det det, synd att jag inte hade en tusenlapp på mig. Hon fick ta fram sin egen handväska och det gjorde hon med en sådan suck att jag kände vinddraget i håret samtidigt som hon stirrade mordiskt på mig med sina elaka ögon! Skitdyrt och skitdåligt bemötande, jag borde veta bättre och lämna ett sådant ställe direkt, men utanför sken solen och det glittrade så fint i havet så där ville jag sitta. I ärlighetensnamn så var våfflorna skitgoda och riktig sylt fanns det av alla sorter, hallon, skogsbär, hjortron, tog skitmycket eftersom jag pyntat 125 pistoler, grädde blev det också en rejälklick! Ja. lunchen blev härliga 45 minuter i solskenet på uteterassen. Satt kvar ett tag och njöt och lät solen strålar värma mig, smuttade på min goda hallonsaft (se bild) och kände mig riktigt avkopplad för första gången på länge, alvedonens paracetamol hade också gett lindring åt min värkande lekamen.
Men, pang så högg det till kistan! Va i helvete, tänkte jag! Har man varit utomlands så vet man vad detta innebär, hela magen drar ihop sig, har kärringen förgiftat mig, sur grädde, amöbor i saften något var det iallafall, snabbt in i våffelstugan, självklart så lånar de inte ut toaletten och dessutom så hade hon ingen nyckel till den (pyttsan). Somliga straffar Gud dirket, där fick jag för min 500hundring, ett noll till tanten! Men "någon" hade hållit en vakande hand över mig och gjort så att valet av fordon att transportera mig till Dalarö hade fallit sig så att jag tagit husbilen istället för vår Volkabuss. (Bättre stereo i husbilen, där av valet denna dag, se tidigare inlägg)
Alltså vad har jag stående på parkeingen om inte min egen toalett, Gud finns!
Nu tänker jag inte gå in på någradetaljer men jag fick stanna två gånger till hemresan för att sätta mig på holken, lite mysigt faktiskt trots kramperna i magen och i bakgrunden spelar Bob Marley för att inte de andra människorna på parkeringen ska undra vad som pågår inne i bilen!
Vad vill jag nu säga med dessa privata rader! Se upp sommaren är här på alvar!
Vill nu ännu engång önska en trevlig helg om du nu finns några läsare kvar!
Som sagt ha det bra önskar Oumberlige Peter!
PS: En kär Vän till mig som inte längre finns i livet hade älskat att höra den här berättelsen och därför vill jag avsluta med ett par kloka ord som han tidigt lärde mig i livet!
-Skita bör man annars dör man, skiter gör man ändå dör man!
PS: Självklart så måste jag bjuda på ett passande musikinslagg och idag blir det Vals om sommaren - av och med Bengt Sändh! Klicka på länken och njut:
Ja, kanske det blir det för vem vill läsa en 
