Läser i Svenska Dagbladet idag på morgonen att kackerlackor invaderar svenskarnas bostäder.
Jaja, det är säkert besvärligt, men vi ser det på fel sätt och är det inte värre att sedan bespruta hemmet med fruktansvärda gifter som gör att man helst inte ska bo där på några dagar.
Nej, det som behövs är ett helt nytt "tänk"! Se det som en möjlighet att väcka barnens intresse för djur och natur, börja i liten skala. Går du in på en djuraffär så kan du köpa flera arter av kackerlackor, dyrt och omständigt, om de nu flyttat in i ditt hem, se det ifrån den ljusa sidan istället. Skapa ett miniatyrsamhälle fäst olika lappar med siffror på dem och döp dem, varför inte till Olofsson, Reinfeldt eller Sahlin ja vad som helt, kanske Chefens namn, följ utvecklingen i din egen lilla "djungel" dvs grönsakslådan. (Grönsaker ska mogna i rumstemperatur).
Låt barnen artbestämma vilken sorts kackerlacka det är, jämför hemma med vänner och bekanta vad det har för arter, är du utomlands i sommar ta hem andra arter och byt med vänner och bekanta. Har du riktigt tur så går det att korsa dem och du kan få helt underbara hybrid varianter, kanske en sort som äter Lego, ja, vad vet jag, prova själv. Helt gratis har du väckt naturvetenskapen till liv hos dina barn, nya forskare på väg, biologer, naturvetare, forskare, medicinare, zoologer ja se själv vilka intressen och möjligheter som kan väckas till liv på grund av några ofarliga och dessutom vackra djur har flyttat in i ditt hem. Okej om du nu är en förälder som är lite mer lagd åt det "hysteriska hållet" ordna utrotningstävlingar med barnen istället, hur många kan man stampa ihjäl på 1 minut, vilka bekämpningsmedel är bäst, vad svider inte i lillebrors ögon när han använder bekämpningsmedel klass 3 ifrån Hortus, ja se allt utifrån den positiva sidan även här, finns mycket att fostra utifrån den här grenen också kemister, din son eller dotter gör karriär kanske i Anticimex i framtiden.
Läs nu hel gnällartikeln i Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2917433.svd
Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!
PS: Funderar nu på att starta "Aktionsgruppen Rör inte Min Kackerlacka"!
På bilden ser du vår tama hus Kackerlacka Erland, vi hittade honom i ett uthus i Frankrike i somras, han och hela hans familj fick följa med oss hem till Sverige, Erland är lite ledsen just nu för hela hans släkt har rymt ifrån terrariet där han bor! Men numera "knastrar" det så mysigt i väggarna hos oss och min handikappade Fru behöver inte känna sig ensam säger hon, hon vet att hon har alltid någon hos sig, ibland ett sällskapligt killande på foten, ibland någon som vidrör hennes öra när hon vilar! Ja, lite sällskap är hon värd "det lilla livet" när vi andra är borta!DS
13 kommentarer:
Tack. Min arbetsdag blev genast lite roligare. Nu ska jag gå och skälla på den icke svenskspråkiga, underbetalda städerskan för att hon rengör alltför flitigt. Kackerlackor till oss alla!
Gomorrn Peter:)
Härligt med husdjur. Kackerlackorna har vi faktiskt inte döpt än, de är så många så man kanske borde skapa grupper först innan man går in i individnivån. Men spindeln vi hade förra sommaren i garaget fick namnet Roffe, och vi är riktigt oroliga om Roffe klarade av den kalla vintern som var. Roffes bo är precis vid dörren till garaget.
Silverfiskarna har vi inte döpt heller, dom är så småa så man inte ser riktigt vem som är vem.
Svar till dina funderingar hos mig nyss: Jag kommer inte tågpendla, utan jag måste åka bil. Så även fast jag kan tycka det är kul med många bollar i luften så tänker jag inte blogga medans jag kör;) och det där med topps... har du spionerat mig??? Det är fult att spionera folk Peter:(
Annars så gissar du rätt, jag har det skittråkigt...ingenting att gööööra.
Ha en skön tisdag vännen!!!!
Kramkram:)
Hejsan Peter! Tack för dina rader inne i min fotoblogg. Ja kan du tänka dig att få se en massa veteran skotrar på en och samma ggn det är ju jätte skoj. Man kommer i håg dom skotrarna som har funnits i familjen när man själv var liten. Som du förstår kanske så bor jag ju i Kiruna och där har nog var och varanan skoter i garaget. Vi är ett skoterburet folk och är mycket ute i naturen så är det bara. Har man inte skoter så är vi duktiga på åka skidor också som är härligt det med. Jag tror inte du har besökt mig tidigare för min fotoblogg är ganska ny startad faktiskt och så känner jag inte igen din sida heller. Men jättekul med besök från dig i alla fall. Ha en fin dag samt vecka
Anticimex skall man akta sig för. De använder än idag de gifter i ditt hem som förbjöds på 60-talet inom tex jordbruket. Hellre en kackelacka på tungan än giftgas i lungan.
Hälsningar Ronny
Nää usch för ohyra. Dyker det upp en spindel(vilket det gör då och då) så åker den ut fortare än kvickt. Jaa okej då. Ska erkänna att flera har faktiskt blivit avrättade av mig. Har inget emot dem bara de håller sig ifrån mitt hus :o Mannen hade en spindel som han döpt till ett namn(så fånigt). Den hade tydligen ett bo under tröskeln på toan. Så när han satt där så brukade spindeln komma fram och sen krypa tillbaka. Det där var ju ett misstag från min mans sida att berätta det för mig som avskyr spindlar. Så när jag själv besökte toan så kom den rackarn fram. Ja du förstår väl vad som hände sen...han bor inte längre kvar där. Har naturligtvis INTE berättat för mannen vad som hänt hans lille kompis. Och nu måste du ju lova Peter att inte skvallra. Okej..lite dåligt samvete har jag ju. Är jag en dålig människa nu...?
Kram Viveka
Tycker inte riktigt att Ronny skall uttala sig i denna fråga med tanke på vem i familjen som skriker helt hysteriskt(bondpöjk som han är) så fort det sitter en harmlös spindel i närheten. (Gissa sedan vem som tvingas förflytta spindeln ur herrns synfält.)
/Hanna
Va skönt att se att både Hanna och Ronny är på G tillsammans på Oumberligabloggen, Blir det något "hembakt" idag annars är det inte värt att cykla ner till Er!
Kram Peter!
Hej igen!
Ojdå...danskursen i sommar får jag nog glömma. Ja inte för egen del men för mannen. Han föredrar sängvalsen...(ler).Och man ska ju göra det man är bäst på eller hur? Och apropå det, så står kotavlorna på två siffrigt...just nu. Jag har ju stans bästa mjölkko...eller tjur måste man väl säga...haha.
Kram Viveka
Huuuu.... nu ryser kjag i hela kroppen. Småkryp har vi gott om här på landet men skulle det flytta in kackerlackor skulle jag göra allt som står i min makt för att bli av med dem. Japp, sådan är jag - ondskefull.
Tolkingen av min bild var kanon. Jag varken kan eller vill bidra med något mer. Du gjorde ju just det jag vill... titta, funderade och blev nyfiken.:)
Haha, ja det pratas ju alltid om att det behövs fler naturvetare. Men jag är nog mer än samhällsvetare...
Tusen tack Peter!
Nu tappade jag matlusten total och det behöver verkligen en liten tjockis som jag göra lite oftare!
Tack!
:-)
*asg*
Fy fan. :-) Och så en BILD också, härligt.
Men du, den bilden var iaf bätte än alla mjukporriga bilder du har tidigare ha visat på dansbandssnubbar och svarta, vackra men bajsnödiga spännisar i havbrynet samt slemmiga brändmän som dödar katter. Det var nog så allt började, minns du det?
:-)
Skicka en kommentar