Ja, det är förfärligt, en känsla drabbade mig, vet inte om det var i förra inlägget eller i det senaste! Vad håller jag egentligen på med? Bloggande dag in och dag ut! Vilka bryr sig egentligen om jag tycker att sjuksköterkor generellt saknar empati eller vad jag upplever som ett Oumberligt ting eller att min "Kärring" inte kunnat gå ordentligt på 16 år! Ni då Kära Vänner som kommenterar hos mig, ni behöver ju inte ens vara "ni", missförstå mig rätt, vi gillar ju varandra, vi skulle ju inte sitta och skriva en massa underfundigheter till varandra vi skulle ju för fan träffas supa till och dansa och garva över alla galningar som finns där ute i "cyberrymden"! Eller laga mat ihop som i det där underbara men lite sorgliga programmet där okända kommer hem till varandra och lagar mat. Jag vill umgås, köra mina dåliga sexskämt, visa mina fotoalbum. Jag är för fan av "Kött och Blod"!
Eller annars så sjukskriver vi oss och på Måndag så bilar vi till Sicilien ihop, 20 grader varmt där nu, jag ordnar några husbilar till. Läkarintyg köper vi av en Läkare som jag känner i Tensta! Dödsångest? Inte då! Jag är van, min 9:e kompis i "cancer och sjukvårdssvängen" dog inatt, vi brukade chatta med varandra på nätterna när hans ångest blev för stor! Ska jag berätta en hemlis om honom han pensionsparade och åt alltid gröt till frukost, de hjälpte inte!
(Förlåt Erik)
Vad blir konsekvenserna vid ett sådant här tänkande då? Finns ingen annan utväg än att avgå med omedelbar verkan! Alltså vill du ta över en fin och välinarbetad blogg skicka mig din mailadress på jernsaxen@live.se så får du mitt kodord med vändande mail!
Ha det bra i livet och lycka till!
Kram och Tack ifrån Oumb.........Peter!
PS: Shit också vi kan ju inte resa iväg nu, det är ju OS på TV och melodifestival dessutom!
7 kommentarer:
Konstigt, precis så vaknade jag idag. Gick upp tidigt för att sätta mig och skriva i lugn och ro. Vad händer? Ingenting. Känner mig bara allmänt låg och oinspirerad. Tankar som, varför blogga? Vem bryr sig? kom också upp. Skrivandet jag borde ägna mig åt istället känns också trögt idag. Tror att jag bara ska acceptera det och låta det va så idag. Gör det du också.
Säkert spelar det in att en kompis försvann för dig också, konstigt vore det annars. Det är ju sånt som spelar roll.
Du ska absolut inte överlåta bloggen, nono. Men det där med Sicilien låter fruktansvärt lockande! Och att supa sig full, kolla foton och ha världens mest intelligenta diskussioner IRL. Hur dags åker vi? De har väl OS-TV där också? Kram på dig
Jag vill också ha party med blogg vänner.
Det skulle ju vara så himla kul! Jag står nog ut med dina sexskämt... ;-)
Spanien resa gör jag också hemskt gärna. Men där lär väl tyvärr ekonomin sätta punkt... :-\
Nu får du se till att sitta framför datorn och skriva roliga saker. Jag blir snart arbetslös och måste ju kunna läsa hos dig då.
Hoppas din lilla familj får en mysig helg i snön
Men herregud, Peter, vad har du råkat ut för, för sjuksköterskor?
Nu är väl jag jävig(jävlig...), men min äldsta dotter är sjuksköterska(jobbar natt på hjärtavd. på Univ.sjukhus)riktigt rolig,lugn,omtänksam och mycket omtyckt bland patienterna. Min ena tvillingson(japp) är snart färdig sjuksköterska(stora sjukh i hufvudstaden),metal-hardcore, långhårig, rolig, kolugn, omtänksam och tänker vidareutbilda sig inom geriatrik-han ääälskar att arbeta med äldre!
Dom skulle du träffa!!!
(fast jag tycker ju att någon av dem ska läsa till plastikkirurg...de får öva på mamma hur mycket de vill-men de tycker att jag duger som jag är...hrmphff!!! Glasögon, säger jag!) Men, båda är alldeles,alldeles underbara!!!
Ge inte upp! Världen är både svart och vit (just nu djävl... vit)och jag följer med till Sicilien-fast hellre Mallorca.
Bara det inte SNÖAR!!!
Kram på dig, Agneta
(gammal hockeyänka...apropå OS...)
Ja jag kan hålla med dig om tidigare inlägg. Sura och tråkiga sjuksköterskor. Jag är undersköterska och varit på en del avdelningar på sjukhuset och visst är det så att jag har svårt att se männen med spjång under brallan då fullständigt sletna kvinnor som passerat sin medelålder kliver in. Får jag lägga in tandläkare i detta. Fått för mig att de ska vara en förebild men ack då, jag vill där ifrån så fort som möjligt.
Ja visst skulle det vara kul att delta i en middags lagning. Min man skulle dock fundera på vad det skulle vara bra för. Han har ju lite allergi mot bloggvärlden.
Sex skämt: Det satt två män i bastun och då såg den ena mannen att den andra hade rakat sig där nere och då frågar han
_va fan har du rakat dig
Då svarar den rakade
- ja kan han inte stå då ska han fan inte ligga mjukt heller.
Två kvinnor satt i bastun och den ena har fasta bröst och den andra hängbröst. Den kvinnan med häng bröst ser att den andra kvinnan tittar och säger snabbt att min man gillar att bra i dom, då svarar den andra kvinnan
- det gör min man med men vi sover i samma rum
Ja mig skrämmer du inte bort med dina inlägg, tycker du är skön.
Och du får inte leja bort bloggen, jag vill ju höras dina komentarer.
Kram från saar
Vem tänker inte i dessa tankar... Jag har bara bloggat i ett par veckor och känner ibland att "vaf-n, vem läser, vem intresserar det vad jag gör? Kommer min blogg att bli mer besökt med tiden eller ska jag ge upp nu?"
Jag tror att de flesta har dessa tankar ibland. (utom de som har ett par hundra besökare per dag och drunknar i kommentarer, kanske?) Vad som t ex sporrat mig när jag just funderar så är att någon plötsligt blir "följare". Ok, alltså läser man och vill komma tillbaka!!! Det ger glädje och kraft att fortsätta. Kommentarer likaså....och dem kan du väl inte klaga på? Nåja, det finns ju undantag där man inte riktigt har läst vad du skrivit, innan man kommenterar, men det är ju bara undantag! ;)
Att överlämna din blogg till en annan person är omöjligt. Din blogg är ju DU! Ingen annan kan göra det som du, därför har vi våra egna bloggar!
Jag uppskattar din blogg, det är skoj OCH allvar i den. Ibland vet man inte först om du skojar eller inte.
Annars besöker jag mest inredningsbloggar. Men att bara kommentera med "vilka fina gardiner eller oj vilket loppisfynd du gjort" är kanske trist i längden. Hos dig kan men ge utlopp för sina tankar och känslor!
Jag tror att vi är många nog som läser din blogg, för att du ska känna dig sporrad att fortsätta.
Vi är av kött och blod vi med!
Skulle gärna laga mat eller sticka till Sicilien, men att ses i bloggarna är väl ett alternativ som man kan leva med? Dina sexskämt hade jag säkert överlevt (har själv fått män att rodna när jag dragit mina...)
Tack Sara, för gott skratt! :)
Jag säger som föregående skrivare, att det med säkerhet har lite med din väns bortgång att göra.
Beklagar sorgen.
Känns säkerligen tungt när vännerna försvinner med jämna mellanrum, för jag vet ju att det varit ett par den senaste tiden.
Kanske ska du bara ta det lite lugnt ett tag och låta blogglusten komma tillbaka av sig själv.
Efter regn kommer solsken....
Vi väntar på dig...!
Ta hand om dig och familjen, ha en skön helg!
Kram Elle
Upp o hoppa nu bara. Livet är fantastiskt! En vacker dag hjälper det inte att gnälla, då är det försent. Att ha en blogg är ett arbete för den som behöver uppskattning. Alla behöver uppskattning! men alla har inte begåvningen att blogga. Så pass på och blogga ni som har denna begåvning. Vi bloggare lever ett roligare liv, så sluta blogga kommer inte på tal. Du har bloggat tillräckligt länge för att klassas som oldblogger då din blogg överlevt över ett år trots alla nerläggningshot! Man kan inte ge bort eller överlåta något som är så unikt och personligt. Ja som om du skulle sagt det själv. Ett oumberligt jävla ting. Tack för ordet. Är alltid lite småirriterad på dej. // Åke
Skönt att du mår bra igen. Men visst ingen har dött av att ta det lite lugnt någongång. Så det var väl bra att ni fick vara hemma i dag.
Kramar till dig och familjen från Häxan.
Skicka en kommentar