"Nu säger jag Farväl..............!"

Som sagt nu säger jag farväl till alla läsare av Oumberliga Ting, det har varit en trevlig tid tillsammans, men jag säger också Välkommen att följa med på mina nya "härjartåg" ut i vida världen. För dig som känner att du är nyfiken att se på saker ur en "Vikings" perspektiv.

Att det här redan ifrån början var en lite illa dold Vikingablogg det är ju ingen hemlighet direkt.

I presentationen av mig själv så finns det ju svart på vitt vem jag är och då och då i mina inlägg så har Vikingablodet svallat högt! Om jag nu ska gjuta olja på vågorna? Absolut inte, vågorna ska nu bli högre än någonsin, precis som vågdalarna blir djupare!

Varför just nu? Ja, varför sker "detta" nu, enkelt någonstans så tror jag att de flesta människor känner att nu är det "nog"! "Nog" kan i sintur vara olika för olika människor!

Igår drabbades jag av ett "riktigt, djävlar nu får det vara nog"!

Vårt "vikingaskepp" (Hmm...husbil) ska nu göras redo för en längre resa söderöver.

Som alla vet så har det snöat ordentligt denna vinter. Snöröjningen där jag bor eller angränsande snöröjning har varit nästintill obefintlig och när något "rövhål" (Vikingar säger alltid Rövhål) sedan har försökt ploga så har det blivit vallar på helt fel ställen!

På " fel ställe" i detta sammanhang är framför vårt "Vikingaskepp", snövallen är numera en mur av is som måste bort! Jag har ju tidigare berätatt hur jag med yxa gärna fäller träd, motorsåg är för fikusar (Vikingar säger "fikusar" ofta...lite lustigt eftersom de även säger "rövhål" hela tiden...hmm..nog med funderingar...att vara viking är inte heller att vara helt logisk alla gånger!)

Ja, sagt och gjort, min tyngsta dock inte vassaste yxa plockades fram, bredbent ställde jag mig framför isvallen, med fötterna en aningens vinklade mot den samma.

Jag måttade med yxan och la alla mina 106 kilo vibrerande "han" bakom hugget och vips så kände jag hur fötterna gled bakåt och jag föll som en fura rätt på marken. Lika illa blev det sedan när jag skulle resa mig, fotfästet försvann igen och jag föll åter hårt till marken!

Då vaknade Vikingen i mig........normalt sett så heter jag Ulv Röde i Vikingasammanhang, men nu var det Ulv Bärsärk som reste sig upp och vrålade så det hördes över hela parkeringen............."-NU DJÄVLAR ÄR DET NOG!" Sedan svartnade det för ögonen, ja det är inte riktigt sant, det är bara arga amatörer som säger så, den som varit riktigt rasande som jag är då och då vet att man ser rött, bokstavligen! Jag fortsatte att vråla och avge olika gutturala läten samtidigt som jag högg upp hela vallen framför "skeppet"! När jag efteråt såg mitt hål i Kung Bores verk och jag började återfå andningen igen, då kom den där känslan som bara vi riktiga Vikingar får, hundra procent glädje, lycka och känslan av urkraft!

Okej då, lite dåligt samvete har jag för de barnfamiljer som var i närheten och vandrade med "jumjumskorna" i snön! När jag vrålat och huggit klart så fanns det inte en "kotte" i närheten!

När man mäter jordbävningar så anger man ju alltid en skala, detta raseriutbrott anger jag till en klar 7:a, riktigt nöjd faktiskt! 10:a som är högst på skalan var länge sedan jag upplevde, men sist var när jag i vilt raseri hade sönder en dörr till en "Sjuksköterskeexpedition" för några år sedan! I min "Värld" så pratar man klart med folk, i detta fall var det en "sjuksköterska" som påstod att min Fru var "omedgörlig" och vägrade att ta sin medicin! Jag hittade henne på sitt rum på sjukhuset helt nedspydd, med kramper och sin medicinburk nedtryckt mellan brösten, sköterskan sa att min Fru vägrad ta sin medicin, helt omöjligt när hon får krampanfall försökte jag tala om för denna helt oresonliga kvinna. Sedan gick hon iväg och låste om sig på expeditionen, jag säger bara en sak, ingen går innan jag sagt det jag vill ha sagt!

Jag lovar och även vittnena har senare intygat att jag först knackade på dörren innan jag hade sönder den! Det var en säkerhetsdörr så jag blev lite blodig själv innan jag kom igenom och när jag väl kom igenom så hade alla låst in sig i ett förråd inne på expeditionen!

Den enda som var kvar och satt helt lugnt kvar var en Somalisk Undersköterska, hon reste sig lugnt upp och gick fram till mig som frustande och blodig stod där på golvet för att återhämta mig, hon stack in sina smala bruna armar under mina tjurlår till överarmar och gav mig en fast och hård kram och sa: "Inte Ledsen, inte ledsen!

Man kan alltså vara Viking fast man är ifrån Somalia, Kvinna och inte kunna prata Svenska ordentligt, bara man besitter mod och klokhet!

Hur allting slutade? Det berättar jag vid en stor lägereld då vi har "bloggträff" vid vår Gård utanför Uppsala! Riktiga Vikingar bloggar egentligen inte heller!

Som sagt Oumberliga Bloggen byter härmed riktning lite grann, en del kommer gilla det andra inte. Jag raderar min blogglista så du inte behöver skämmas, gillar du själv inte det du läser här så "plocka bort dig själv som följare"! Det gjorde ju två "kärringar" när jag skrev att man kan fotografera "muffen" och "röven" och ta med bilderna på sin årliga hälsoundersökning!

Det var faktiskt ett seriöst inlägg, se lite längre ner, under inlägget med hon som klämmer sig själv på bröstet!

Som sagt du är Välkommen att följa med på "Vikingaresa" med mig, resan börjar nu!

Vid datorn som vanligt Peter Olofsson!