Freudiansk felläsning och lite "ensamt" i husbilen!

Har ont som bara den när jag vaknar i nacken, men efter ett "besök" i "Lilla Fruns" medikamentlåda så går det att trolla bort det mesta. Igår var jag och hämtade Ingeborg (vårt namn på vår husbil som egentligen skulle varit en segelbåt, men Lilla Frun klarar inte av sjögång med sin ryggskada, så kan man inte äta knäckebröd så får det bli limpa (parentes inom parentesen, ett gammalt uttryck fast tvärtom). Ja, till saken, Ingeborg behövde en rejäl genomgång efter vår 1000 mila resa i somras som bland annat gick över alperna, man kan milt sagt säga att Ingeborg fick jobba ganska hårt uppför, nedför blev också ganska tufft eftersom maxad motorbroms tar också på krafterna och bromsskivorna blev nästan glödgade.

Inga fel på Ingeborg och ingenting behövde bytas mer än sedvanlig service, 4000 jämt gick det på med byte av alla vätskor och filter. Skräcken var en liten "oljeklutt" som kunnat vara en vevhusläcka som skulle kunna kosta sisådär 16 000 att reparera. Jaha, hur många läsare är nu kvar då(ler)?

Viking som jag är så åkte jag ut till Dalarö och parkerade vid Havet gick sedan och köpte mig en sallad och åt själv i bilen, kändes ensamt måste jag säga. Letade genom ett litet fack för att hitta något att läsa, vad finner jag då. Jo, en liten digitalkamera, gammal som synden och knappt några pixlar alls, gick in i kiosken igen och köpte batterier (för den här kameran gjordes på den tiden när man kunde peta i vanliga batterier så att man alltid kunde ta bilder!) Gick ut i snålblåsten och tog dessa bilder över Dalaröfjärden. När jag sedan bläddrade igenom en massa tidigare tagna bilder så dök det upp lite guldkorn i bildform. Bl a den här bilden på prislappen på en Hauptbyrå hos Bukowskis förra året. Det går runt en massa roliga människor där och låtsas vara kunniga, bara det är en upplevelse. Nu kanske jag låter som bror duktig, men jag frågar alltid om det jag inte vet, det är ju så man får lära sig en massa nytt och intressant.

Jo, till saken, jag hade just bett intendenten att ta ut en av lådorna för jag har en önskan att få ta en bild inuti just den här byrån, avslöjar inte varför, kan säga att jag har en liten dröm att göra den "ultimata boken om Haupt och hans gelikar på 1700-talet. Ja när det är gjort och lådan är på plats så kommer det ett fisförnämnt par och lite halvhögt undrar för sig själva vad det är så märkvärdigt med just den här byrån så den måste fotograferas inuti. Kvinnan lyfter sedan upp prislappen och säger till sin man 30 000-40 000 de väl väl ingen kostnad, sedan får jag en liten blick som helt klart talar om vad hon tycker om människor som verkar märkvärdiga genom att fotografera inuti möbler. Klicka nu själv på prislappen så ser du det riktiga utropspriset, för många nollor spelar hjärnan och synen ett spratt ibland.

Oj, vad trevligt att skriva om en Georg Haupt möbel igen, nästan som på den gamla goda tiden då Oumberliga Bloggen var en blogg med sköna ting och mindre funderingar, men i mitt huvud håller nu två nya "prylinlägg" på att ta form! Ha en fin helg önskar Peter Olofsson!